Efter bryggning placerades espresson omedelbart i ett rum med bestämd temperatur och en fiberoptisk temperatursond sänktes ned i espresson. Temperatursonden var kopplad till en dator som kontinuerligt registrerade avsvalningsförloppet. Rumstemperaturen hölls, under espressons kallnande, konstant vid +22C°. Espressons kallnande kan tänkas bero på den mängd värmeenergi som skall transporteras från espresson till omgivningen. Mängden värmeenergi som finns i espresson beror av espressons massa, m, dess temperatur, och dess värmekapacitivitet, c (hur mycket värmeenergi som finns per kg och per grad Kelvin). Energitransporten mellan espresso och omgivning karaktäriseras av temperaturskillnaden mellan omgivningen och espresso, espressons area mot omgivningen, A, samt av värmeövergångstalet (hur mycket energi som passerar en viss area per tidsenhet vid en viss temperaturskillnad).

För att förenkla det experimentella arbetet bildas dimensionslösa grupper , , och ett dimensionslöst samband mellan . I tabellen finns 4 olika dimensioner och 8 ingående variabler, alltså kan bildas. Den så kallade strykmetoden har använts, se Kjellmert et al [3] för en närmare beskrivning av metoden. Dimensionsanalysen ger följande dimensionslösa samband där de dimensionslösa grupperna är

är en okänd funktion. I försöket hålls omgivningens temperatur konstant. Detta medför att både och är konstanta. Sambandet ovan kan då förenklas till

Genom att mäta temperatur som funktion av tid kan funktionen bestämmas.