Svenska Studiehandboken kurser
Ind ekonomi och samhällsvetenskap
IES617 Statsvetenskap D 20.0 Poäng
THIS PAGE IS ALSO AVAILABLE IN ENGLISH
Ämne (enl SCB)
Statsvetenskap/kunskap
Nivå/Djup
D/61-80 (M Kandidat)
Program/Tidsperiod
/ vt
/
SPRÅK: Svenska
EXAMINATOR
Lars Carlsson Univ lekt
FASTSTÄLLD
Kursplanen är fastställd 1997-02-15 att gälla från ht 97.
FÖRKUNSKAPSKRAV
För tillträde till kursen krävs godkänt resultat i kurserna Statskunskap A, B och C. Även godkänd uppsats på C-nivå.
MÅL
Kursens mål är att ge fördjupade kunskaper i den statsvetenskapliga teoribildningen, samt diciplinens metoder och angreppssätt. Kursen avser framför allt att förmedla insikter och kunskaper kring institutionell policyanalys och de för- och nackdelar som är förknippade med alternativa angreppssätt. Kursens mål är även att utveckla den studerandes förmåga att fritt och självständigt genomföra ett större uppsatsarbete. Kursen avser att förbereda för en eventuell forskarkarriär.
INNEHÅLL
Moment 1. VETENSKAPSTEORI (5 poäng)
MÅL:
Momentet avser öka förståelsen för konsekvenserna av alternativa vetenskapsteoretiska
utgångspunkter vid problemformulering och val av undersökningsmetod.
INNEHÅLL:
Kursen behandlar följande: perspektiv på det mänskliga vetandet, argumentationsteori och vetenskapsfilosofi, begreppen vetenskap och vetenskaplighet samt dessa begrepps betydelse inom olika vetenskapsteoretiska idŽströmningar. Vidare diskuteras och behandlas: vetenskapsteoretiska utgångspunkter vid problemformulering och val av undersökningsmetod samt svårigheter med olika typer av vetenskapliga förklaringar. Varje kursdeltagare ansvarar för och genomför en kritisk granskning av någon större vetenskaplig publikation (licentiatuppsats eller doktorsavhandling).
Moment 2. POLICYANALYS (5 poäng)
MÅL:
Kursens mål är att ge fördjupade kunskaper i den statsvetenskapliga teoribildningen, samt disciplinens metoder och angreppssätt. Kursen avser framför allt att förmedla insikter och kunskaper kring institutionell policyanalys samt de för- och nackdelar som är förknippade med alternativa angreppssätt.
INNEHÅLL:
Momentet behandlar olika typer ansatser inom den samtida policyforskningen. Särskild vikt kommer att läggas vid begreppet institution och kollektivt agerande samt hur dessa begrepp uppfattas inom olika forskningsinriktningar. Under momentet kommer ett antal alternativa och kompletterande ansatser, med särskild betoning på sk. nätverksansatser, att behandlas, exempelvis: The Advocacy Coalition Framework, The Implementation Structure Approach, Policy and Epistemic Community Approaches, The Institutional Analysis and Development Framework (IAD) samt Narrative Policy Analysis.
Moment 3. UPPSATS (10 poäng)
Jämfört med den tidigare C-uppsatsen avser detta moment att i högre grad demonstrera den studerandes teoretiska insikter och förmåga att problematisera och strukturera ett forskningsproblem, samt att presentera detta på ett genomarbetat sätt. Valet av uppsatsämne bör avspegla den studerandes framtida forskningsintresse.
UNDERVISNING
Undervisningen bedrivs i form av lektioner och seminarier.
EXAMINATION
Moment 1 examineras i form av inlämningsuppgiftoch seminarier.
Moment 2 examineras i form av inlämningsuppgift, som diskuteras vid seminarium.
Moment 3 examineras i form av uppsats, inklusive uppsatsseminarium.
KURSENS BETYGSKALA: U, G, VG
MOMENT/PROV
Uppsats inkl uppsatsseminarium 10.0 Poäng
Seminarium, moment 2 1.0 Poäng
Inlämningsuppgift, moment 2 4.0 Poäng
Seminarium, moment 1 2.0 Poäng
Inlämningsuppgift, moment 1 3.0 Poäng
LITTERATUR
LITTERATUR Moment 1
Almond, Gabriel and Stephen J. Genco, (1977) "Clouds, Clocks, and the Study of Politics, " World Politics, nr 29, s. 489-522.
Andersson Sten, (1979) Positivism kontra hermeneutik. Göteborg: Korpen
Chalmers Alan F., ( 1990) What is this thing called science? Bristol: Open University Press
Eriksson, Gunnar, (1991) Den faustiska människan. Stockholm: Natur och Kultur
F¿llesdal, Dagfinn, Lars Wall¿e och Jon Elster, (1995) Argumentationsteori, språk och vetenskapsfilosofi. Stockholm: Thales.
Hanson, Bertil, (1994) "Game Theory and the Search for Causation in Political Science, " paper, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå Universitet.
Rorty, Richard, (1981) "Method, Social Science and Social Hope. " Canadian Journal of Philosophy, XI, nr. 4 (December 1981), s. 569-588.
LITTERATUR Moment 2
Carlsson, Lars (1996) "Nonhierarchical Implementation Analysis. An alternative to the Methodological Mismatch in Policy Analysis." Journal of Theoretical Politics, Vol. 8 No. 4, pp. 527-546.
Carlsson, Lars, (1996) "Policy Networks as Collective Action," paper presenterat vid Statsvetenskapliga förbundets årsmöte i Lund, 13-15 oktober.
Fischer, Frank, (1993) "Reconstructing Policy Analysis: A Postpositivist Perspective." Policy Sciences, No. 25, pp. 333-339.
Hill, Michael (1993) The Policy Process: a reader. London: Harvester Wheatsheaf.
Högskolan i Luleå, avd. Statsvetenskap, (1996) "Policyanalys: en exempelsamling," kompendium.
Marin, Bernd and Mayntz, Renate, eds. (1991) Policy Networks. Empirical Evidence and Theoretical Considerations. Boulder Colorado: Westview Press, sid. 11Ð59.
Ostrom, Elinor, Roy Gardner, and James Walker (1994) Rules, Games, and Common-Pool Resources. Ann Arbor: University of Michigan Press, pp. 1-50.
Premfors, Rune, (1992) Policyanalys. Lund: Studentlitteratur.
Schram, Sanford F., (1993) "Postmodern Policy Analysis: Discourse and Identity in Welfare Policy.". Policy Sciences. No 26:249-270.
Torgerson, Douglas, (1986) "Between Knowledge and Politics: Three Faces of Policy Analysis." Policy Sciences, No. 19, pp. 33-60.
ÖVRIGT
Last modified: 97-12-03
Tillbaka till institutions meny