Moment 2. Tvåspråkighet (2 poäng)
Grundläggande kunskaper om tvåspråkighet: språket som samhällsfenomen, minoritetsfrågor, sociolingvistik, förhållandet mellan språk och dialekter samt en studie om den språksociologiska situationen i Tornedalen. Moment 1 och 2 läses parallellt och avslutas med ett skriftligt prov.

Moment 3. Tornedalsfinsk grammatik och fonetik (3 poäng)
Grundläggande kunskaper om tornedalsfinskans formlära och viktigare delar av syntaxen och ordbildningsläran samt om fonetikens grunder med särskild tonvikt på skillnaderna mellan svenskans, standardfinskans och tornedalsfinskans ljudsystem. Grammatiska övningar genomförs kontinuerligt, delvis i form av individuella övningar baserade på interaktiva internetsidor. Fortlöpande bedömning av individuell grammatisk färdighet.

Moment 4. Språkfärdighet och textstudium (3 p)
Träning i läs- och skrivfärdighet samt utveckling av formellt tal på tornedalsfinska. Utveckla medvetenhet om skriftspråkets normering, dess relation till talspråket och om talspråkets variationer. Vidare ges läs- och skrivövningar som direkt anknyter till grammatiken. Moment 3 och 4 läses parallellt. Kontinuerlig bedömning av individuell läs- och skrivfärdighet. Momenten avslutas med ett skriftligt prov.


UNDERVISNING
Fyra sammankomster, orterna för sammankomster Pajala och Övertorneå. Undervisning
ges i form av föreläsningar och gruppövningar under sammankomsterna samt
videokonferensseminarier där Stockholm, Pajala och Övertorneå uppkopplas. På
distansorterna anordnas gruppövningar, där betningen ligger på träning i det talade
språket. Grammatiska övningar integreras med existerande enkla internetkurser på
meänkieli samt med interaktiv hemsidor. En e-postlista upprättas för gemensam
information och handledning,. Studiehandledning mellan sammankomsterna sker via e-
post, videokonferenser och telefonkontakt. All undervisning inom vilken examination
sker är obligatorisk.


EXAMINATION
Se beskrivning av respektive moment.
KURSENS BETYGSKALA: U, G, VG

MOMENT/PROV

Moment 2: Tvåspråkighet och språksociologi ( 2 p)
Hyltenstam, K. (1999), Begreppen språk och dialekt - om meänkielis utveckling till ett eget språk. I Hyltenstam, K. (red.) Sveriges sju inhemska språk. S. 98-137. Lund: Studentlitteratur.
Mühlhausler, Peter (1998), I Winsa, B, Language Attitudes and Social Identity. Oppression and Revival of a Minority Language in Sweden. Pp v-vix. Canberra: Applied Linguistics Association of Australia. Internet: www.digitaldemokrati.nu.
Romaine, Suzanne (1989), Bilingualism. Oxford:Blackwell. S. 1-66, 110-147, 216-252.
Winsa, B. (1998), Language Attitudes and Social Identity. Oppression and Revival of a Minority Language in Sweden. Kapitlen 4-6, 8 och 10. S. 38-117, 153-173, 206-215. Canberra: Applied Linguistics Association of Australia. Internet: www.didgitaldemokrati.nu.

Moment 3-4: Meänkieli: språkstruktur, språkfärdighet och textstudium ( 6 p)
Kenttä, M. & Pohjanen, B. (1996), Meänkielen kramatiikki. Kaamos. Luleå.
Wande, E. (1978), Svenskans och finskans ljudsystem. Uppsala. Stencil. Finska institutionen. Stockholms universitet.
Wande, Erling (1982), Tornedalsfinskan och dess särdrag. Finska språket i Sverige - Finska språket i Tornedalen, s. 40-73. Stockholm: Föreningen Norden, Kulturfonden för Sverige och Finland & Finn-Kirja.

Kopierat material utdelas under sammankomsterna.

Litteratur för textstudium:
Kenttä, Matti & Pekkari, Albert (red.) (1986), Meän kieltä. Kirjoituksia Tornionlaakson kielelä. Tornedalica 43. Luleå. (valda delar)
Pohjanen, B. (1986) Lyykeri. Kaamos. Överkalix. (valda delar)
Pohjanen, B. (1994) Älä sie, vaimo, tähhään tuki. Johaneksen evanjeelliymmi. Kaamos. Luleå (valda delar)

Enkel internetkurs (som analysmaterial):

Internet-kurs i meänkieli: http://www.ur.se/sprak/finska/n&m.htm.