 
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PÄS606 Historia B 20.0 poäng | |
|
ÄMNE (enl SCB) Historia NIVÅ/DJUP B G PROGRAM/TIDSPERIOD Fristående / VT-99 / SPRÅK: Svenska EXAMINATOR Bert Mårald Univ lekt FASTSTÄLLD Kursplanen är fastställd av Institutionen för pedagogik och ämnesdidaktik 1994-06-22 att gälla tills vidare. Senast reviderad 1997-04-07. FÖRKUNSKAPSKRAV Historia A MÅL Kursens mål är att utveckla deltagarnas förmåga att analysera social stratifiering och kulturell hegemoni på nordisk nivå, kulturmöten och etnicitet på global nivå samt se sambandet mellan institutionella förändringar och ekonomisk utveckling. Ett andra mål är att i samband med författandet av en seminarieuppsats utveckla förmågan att kombinera teoretiska insikter med empiriska data. INNEHÅLL MOMENT 1. Social- och kulturhistoria med nordisk inriktning. Uppsats förberedande , 5 poäng. Momentet utgör en social- och kulturhistorisk fördjupning utifrån tämligen nyutkomna avhandlingar. I flera fall har förhållandena i övre Norrland satts i fokus, bl a för att förbereda uppsatsförfattandet (se nedan), som i flertalet fall kommer att utgå från arkivmaterial, som finns bevarat inom Norrbottens och Västerbottens län. MOMENT 2. Geopolitik och kulturmöten. Globalt, 5 poäng. Den teoretiska ansatsen är här antingen geopolitisk eller baserad på modern freds- och konfliktsforskning. Den europeiska kontinenten och Arabvärlden analyseras utifrån aspekten av integration eller uppsplittring. I centrum för momentet står också några central kulturmöten liksom metropoler, som i sin historia speglar kulturmöten, kulturblandning och idéspridning. MOMENT 3. Ekonomiska system och handelsmönster, 5 poäng. Momentet behandlar den ekonomiska utvecklingen såväl i ett internationellt, nationellt som regionalt perspektiv. Centralt för kursmomentet är att analysera de institutionella arrangemang, dvs. de spelregler för företagande, produktion och handel, som avgör om olika ekonomier på lång sikt kommer att präglas av tillväxt och förnyelse eller att tendera mot stagnation. MOMENT 4. Uppsats, 5 poäng. Vid ämnesvalet finns i princip inga andra begränsningar än att uppsatsen i huvudsak bör baseras på primärt källmaterial. Av praktiska skäl är det naturligt att söka sig till lokala och regionala arkiv som Folkrörelsearkiven i Norr- och Västerbotten, Norrbottens museums arkiv, Ragnar Lassinanttisamlingen vid Högskolan i Luleå, Domkapitelarkivet i Luleå eller de kommunala arkiven i exempelvis Luleå, Kiruna eller Skellefteå. UNDERVISNING Undervisningen består av föreläsningar, handledning, gruppdiskussioner och seminarier. Följande examinationsformer förekommer: skrivning, muntlig, tvärgruppsredovisning, muntlig individuell tentamen och rapportskrivning. EXAMINATION Examination sker genom obligatoriska arbetsuppgifter och skriftlig tentamen. Tentamen ges i slutet av varje moment. Betyg på kursen sätts när alla prov och obligatoriska moment är godkända. Den som vid prov erhållit betyget godkänd får ej undergå förnyat prov för högre betyg. KURSENS BETYGSKALA: U, G, VG. MOMENT/PROV | |
| B-uppsats | 5.0poäng |
| Ek.system i institutionella förändringar 1700-/tentamen | 5.0poäng |
| Geopolitik och kulturmiljöer/tentamen | 5.0poäng |
| Nordisk social- och kulturhistoria/tentamen | 5.0poäng |
|
LITTERATUR * Moment 1. Nordisk social- och kulturhistoria, 5 poäng. Fyra valfria av nedanstående: (inom resp. arbetslag 10 böcker, totalt i hela gruppen 14) Aléx, P (1994). Den rationelle konsumenten. KF som folkuppfostrare. Ambjörnsson, R (1988). Den skötsamme arbetaren. Awebro, K (1983). Luleå Silververk. Ett norrländskt silververks historia. Bjurman, E L (1995). Barnen på gatan. Blomberg, E (1995). Män i mörker. Arbetsgivare, reformister och syndikalister. Brändström, A (1983). De kärlekslösa mödrarna. Carlsson, C (1986). Kvinnosyn och kvinnopolitik. En studie av svensk socialdemokrati 1880-1910. Edling, N (1996). Det fosterländska hemmet. Egnahemspolitik, småbruk och hemideologi kring sekelskiftet 1900. Eskilsson, L (1991). Drömmen om kamratsamhället. Florin, C (1987). Kampen om katedern. Florin, C & Johansson, U (1993). "Där de härliga lagrarna gro". Kultur, klass och kön i det svenska läroverket 1850-1914. Frånberg, P (1983). Umeåsystemet. Hansson, S. (1994). Porjus, en vision för industriell utveckling i övre Norrland. Harnesk, B & Eriksson, T (1994). Präster, predikare och profeter. Hirdman, Y (1989). Att lägga livet till rätta. Studier i svensk folkhemspolitik. Hjelm, J (1991). Skogsarbetarna och motorsågen. En studie av arbetsliv och teknisk förändring. Johannisson, K (1994). Den mörka kontinenten. Kvinnan, medicinen och fin-de-sicle. Johansson, E (1994). Skogarnas fria söner. Maskulinitet och modernitet i norrländskt skogsarbete. Johansson, L (1995). Systemet lagom. Rusdrycker, intresseorganisationer och politisk kultur under förbudsdebattens tidevarv 1900-1922. Knobblock, I (1995). Systemets långa arm. En studie av kvinnors alkoholbruk och kontroll i Sverige 1919-1955. Lennerhed, L (1994). Frihet att njuta. Liliequist, M (1991). Nybyggarbarn. Lindholm, M, Wägner, E & Myrdal, A (1992). En dialog om kvinnorna och samhället. Lundgren, B (1990). Allmänhetens tjänare. Kvinnlighet och yrkeskultur i det svenska postväsendet. Lundmark, L (1984). Protest och profetia. Lundmark, L (1993). Tiden är bara ett ord. Lövgren, B (1993). Hemarbete som politik. Diskussionen om hemarbetet i Sverige under 1930- och 1940-talen och tillkomsten av Hemmens Forskningsinstitut. Lööw, H (1990). Hakkorset och Wasakärven. Molin, K (1982). Hemmakriget. Om den svenska krigsmaktens åtgärder mot kommunister under andra världskriget. Pettersson, B. (1983). "Den farliga underklassen". Studier i fattigdom och brottslighet i 1800-talets Sverige. Pettersson, L (1992). Frihet, jämlikhet, egendom och Bentham. Utvecklingslinjer i svensk folkundervisning mellan feodalism och kapitalism. Salomon, K (1996). Rebeller i takt med tiden. Sommestad, L (1992). Från mejerska till mejerist. En studie av mejeriyrkets maskulinering. Söderblom, T (1992). Horan och batongen. Prostitution och repression i folkhemmet. Sörlin, S (1987). Framtidslandet. Öhman, C (1994). Helgon, bönder och krigare. Berättelser ur den svenska medeltidens historia. Östberg, K (1997). Efter rösträtten. Kvinnors utrymme efter det demokratiska genombrottet. Österberg, E (1995). Folk förr. * Moment 2. Geopolitik och kulturmiljöer, 5 poäng. -. Geopolitik. Ett kompendium. - (1994). Islam och Europa. Samlevnad eller konfrontation? Hettne, B (1994). Den europeiska paradoxen. Om integration och desintegration i Europa. Hjärpe, J (1994). Araber och arabism. Hylland Eriksen, T (1996). Historia, myt och identitet. Karlsson, I (1996). Europa och folken. Petersson, B & Svanberg, I (1996). Det nya centralasien. Fem forna sovjetrepubliker i förvandling. Runblom, H (1995). Majoritet och minoritet i östersjöområdet. Ett historiskt perspektiv. Natur och Kultur. Wallensteen, P (1994). Från krig till fred. Om konfliktlösning i det globala systemet. * Moment 3. Ekonomiska system och institutionella förändringar 1700-, 5 poäng. Gunnarsson, C & Rojas, M (1995). Tillväxt, stagnation, kaos. En institutionell studie av underutvecklingens orsaker och utvecklingens möjligheter. SNS. Lundgren, K. Why in Sweden. An Analysis of the Development of the Swedish International Firms from a Learning Perspective. Lundgren, N G (1987). Kampen om naturresurserna. Ekonomisk utveckling och institutionell förändring i Lule älvdal under 700 år. SNS. Myhrman, J (1994). Hur Sverige blev rikt. SNS. Rosenberg, N & Birdzell, L E (1991). Västvärldens väg till välstånd. SNS. Rosenberg, N. Technology, Naturalresources and Economic Growth. * Moment 4. B-uppsats, 5 poäng. Berge, A (1995). Att begripa det förflutna. Förklaring, klassificering, kolligation inom historievetenskapen. Studentlitteratur. Lindroth, J. Vägen till arkivet. Meddelanden från Hist.inst. vid Stockholms univ. nr. 1. Strömqvist, S (1994). Skrivboken. Gleerups. eller Widerberg, K (1994). Att skriva vetenskapliga uppsatser. Studentlitteratur. Ulfsparre, A C (red.) (1995). Arkivvetenskap. ref. ÖVRIGT RESURSER: Hi 20p Kontaktperson: Bert Mårald |
Ansvarig för sidan: Birgitta.Hakansson@dc.luth.se
| Universitetet | Student | Forskning | Sök | Kontakta oss | In English |
 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Universitetsområdet, Porsön, 971 87 Luleå. Tel. 0920-91 000, fax 0920-91 399 |