ÄMNE (enl SCB)
Filosofi
NIVÅ/DJUP
A G
PROGRAM/TIDSPERIOD
/ ht, vt
SPRÅK:
EXAMINATOR
Christer Gardelli Univ adj
FASTSTÄLLD
Kursplanen är fastställd 1998-02-16 att gälla från ht98.
FÖRKUNSKAPSKRAV
Inga särskilda förkunskapskrav förutom allmän behörighet. Dock rekommenderas gymnasiekompetens i ämnet filosofi.
MÅL
Kursens mål är att ge grundläggande kunskaper i ämnet filosofi. Var och en som ägnar sig åt intellektuell verksamhet kommer förr eller senare att stöta på grundläggande frågor av filosofisk karaktär. Kursen ger deltagaren en bred introduktion till filosofiska frågeställningar inom teoretisk filosofi, vetenskapsfilosofi och moralfilosofi. Kursen riktar sig dels till den som har ett allmänt intresse av att erhålla elementära kunskaper i filosofi men kan även vara lämplig som allmänbildningskurs för den som bedriver akademiska studier i annat ämne.
INNEHÅLL
Moment 1. Logik, semantik och vetenskapsfilosofi (3 poäng)
Ett formaliserat språk, satslogiken, presenteras. Några för logiken grundläggande begrepp såsom logisk implikation, logisk ekvivalens samt logisk motsägelse (kontradiktion) och tautologi förklaras. Några av semantikens grundläggande begrepp såsom definition, sanning och mening diskuteras. Deltagarna får även öva sig i argumentationsanalys. Inom vetenskapsfilosofin diskuteras olika uppfattningar om vetenskapens natur och metod. Vad är vetenskap och hur skiljer den sig från andra sätt att söka kunskap? Exempel på filosofiska riktningar som sökt besvara dessa frågor är positivism och hermeneutik. Exempel på filosofer som presenteras är Popper och Kuhn.
Moment 2. Filosofins historia (4 poäng)
Med början hos de tidiga försokratiska tänkarna på 500-talet f. Kr. och fram till våra dagars filosofi diskuteras ett antal för filosofiämnet centrala frågeställningar inom främst kunskapsteorin och metafysisken. I anslutning till den historiska genomgången läser kursdeltagarna ett urval originaltexter. Betoningen ligger på de filosofiska aspekterna snarare än på de historiska.
Moment 3. Etik (3 poäng)
Momentet presenterar de viktigaste normativa etiska teorierna, dvs. teleologisk etik, deontologisk etik och sinnelagsetik. I Kursen ingår även att själv eller i grupp analysera och strukturera en aktuell etisk frågeställning.
UNDERVISNING
Undervisningen består av lektioner där litteraturen genomgås och diskuteras. Närvaro vid undervisningstillfällena är obligatorisk. Kursdeltagarna ges vid varje lektion tillfälle att i mindre grupper diskutera filosofiska frågor. Undervisningen ges en kväll per vecka.
EXAMINATION
Skriftlig tentamen vid varje moments slut samt inlämningsuppgifter för moment 1. Under moment 3, etikavsnittet, skall studenterna lämna en muntlig redovisning enskilt eller i grupp. För godkänt resultat på kursen krävs förutom godkända tentamina även ett aktivt deltagande på lektionerna samt godkänt resultat på inlämningsuppgifterna och den muntliga redovisningen.
KURSENS BETYGSKALA: G, VG
MOMENT/PROV
|
LITTERATUR
Moment 1
Follesdahl, D, Walloe L och Elster, J, (utg.) Argumentationsteori, språk och vetenskapsfilosofi. Thales, Stockholm, 1993. (Utval)
Prawitz, D, ABC i symbolisk logik, Thales, Stockholm, 1991. (Urval)
Moment 2
Marc-Wogau, K, (utg.) Filosofin genom tiderna: Antiken, medeltiden, renässansen, Thales, Stockholm 1991. (Urval)
Marc-Wogau, K, (utg.) Filosofin genom tiderna: 1600-talet, 1700-talet, 1800-talet. Thales, Stockholm 1991. (Urval)
Platon: "Sokrates försvarstal, Gästabudet, Faidon". Om kärleken och döden. Översättning Jan Stolpe. Studentlitteratur, Lund 1993
Russell, B, Den västerländska filosofins historia
Samt ett par artiklar i stencilform
Moment 3
Frankena, W, Etik. Studentlitteratur, Lund 1980.
Glover, J, Causing Death and Saving Lives. Penguin Books, London. 1990. (Urval)
Samt ett urval artiklar i stencilform
Examinator förbehåller sig rätten att ändra kurslitteraturen.
Kontaktperson:
|
