Luleå tekniska universitet
hemsidan sök kontakta oss student
Studiehandboken 1998/99


Väg- och vattenbyggnad

ABG002 Geoteknik, gk 4.0 poäng

ÄMNE (enl SCB)
Väg- och vattenbyggnad

NIVÅ/DJUP
A G

PROGRAM/TIDSPERIOD
Bi3,V3,S3,I2,3 V Bi3 / Lp I

SPRÅK: Engelska/Svenska

EXAMINATOR
S Knutsson Univ lekt

FASTSTÄLLD
Kursplanen är fastställd av Institutionen för Väg- och vattenbyggnad.

FÖRKUNSKAPSKRAV
SBL020 och ABB006 eller ABK017

MÅL
Att erhålla grundläggande kunskap om hur man använder jord som ett konstruktionsmaterial. Grundläggande kunskap i jordmateriallära och jordmekanik: grundbegrepp, klassificering, spänningstillståndet i jord samt deformations- och hållfasthetsegenskaper hos jord. Kunna härleda och använda beräkningsmodeller för bärighetsproblem, beräkning av jordtryck, sättningsberäkningar samt olika typer av stabilitetsproblem.

INNEHÅLL
Jords uppbyggnad och klassificering (10%) Vad består jord av? Hur kan jord klassificeras med hänsyn till bl a kornens storlek, hur jorden bildats, innehållet av organiskt material samt vilka faktorer som bestämmer jordens hållfasthet m m. Spänningar i jord (5%) Vilka spänningar verkar i en jordmassa. Begrepp som medelspänning, deviatorspänning, totalspänning, portryck och effektivspänning. Spänningsförändringar i jorden på grund av olika laster på markytan. Hållfasthet- och deformationsegenskaper hos jord (20%) Hur reagerar materialet jord på olika typer av spänningsförändringar. Vilka parametrar används för att beskriva en jords hållfasthets- och deformationsegenskaper. Hur kan man bestämma dessa parametrar. Bärighet i jord (10%) Hur stora laster från exempelvis fundament och jordbankar klarar jorden. Sättningar i jord (15%) Hur stora blir sättningarna i en jord på grund av pålastning från exempelvis jordbankar och byggnader? Hur lång tid tar det för sättningarna att utbildas. Jordtryck (15%) Jordtryck mot vertikala stödkonstruktioner, murar, sponter etc. Jordförstärkning (5%) Hur kan jorden förstärkas för att bättre klara aktuella laster. Jordslänters stabilitet (15%) Hur kan säkerheten för en slänt beräknas? Stabiliteten sett ur ett kort respektive långt tidsperspektiv. Konstruktionsuppgift. Integrerad konstruktionsuppgift med anknytning till ett praktiskt fall. Uppgiften består av flera delmoment med anknytning till de olika delområdena som beskrivits ovan. Konstruktionsuppgiften genomförs i grupper om tre studenter. Laborationer Fältlaboration omfattande sondering, provtagning, hållfasthetsbestämning samt bestämning av grundvattenytans läge. Laborationer inomhus innehållande moment för att bestämma nödvändiga parametrar för att kunna lösa konstruktionsuppgiften. Alla laborationsmoment utom fältlaborationen genomförs med hjälp av instruktionsvideo och tillhörande handledning. Resultatet från laborationerna redovisas med videoinspelning. Laborationerna genomförs i grupper om tre studenter.

UNDERVISNING
Läsperioden är indelad i två block. Det första blocket på ca 2 veckor omfattar jordmaterialläran och består i huvudsak av föreläsningar och övningar. Perioden avslutas med en dugga. Det andra blocket byggs upp kring konstruktionsuppgiften och dess delmoment. Varje moment innehåller introduktionsföreläsning, en eller flera föreläsningar samt flera övningstimmar. Varje moment avslutas med inlämning och rättning .

EXAMINATION
Skriftlig tentamen med differentierade betyg. Rättning enligt alternativ A i "Regler för tentamen". För att erhålla godkänt slutbetyg krävs godkända laborationer och konstruktionsuppgift.
KURSENS BETYGSKALA: U, 3, 4, 5

MOMENT/PROV
Konstruktionsuppgift 1.5poäng
Laboration 1.0poäng
Tentamen 1.5poäng

LITTERATUR
Axelsson, K och Pusch, R: Jordmateriallära och jordmekanik. Avd för geoteknik. Skrift 98: LTU. Cernica, J.N.: Soil Mechanics. Joohn Wiley & Sons, Inc, 1995, ISBN 0-471-11149-X. Exempelsamling i jordmateriallära, Avd för geoteknik. Skrift 97:8, LTU. Exempelsamling i Geoteknik, Avd för geoteknik. Skrift 86:10, LTU. Laboratoriehandledning, Avd för geoteknik. Skrift 96:02, LTU. Formelsamling för Väg- och vattenbyggare 1997, LTU.

Kontaktperson: Sven Knutsson

Gäller för läsåret 1998/99.
Senaste versionen:http://www.luth.se/stuka

Ansvarig för sidan: Birgitta.Hakansson@dc.luth.se


Universitetet | Student | Forskning | Sök | Kontakta oss | In English


LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET
Universitetsområdet, Porsön, 971 87 Luleå. Tel. 0920-91 000, fax 0920-91 399
Last edited 1998-08-27