Svenska Studiehandboken kurser

Ind ekonomi och samhällsvetenskap

IES307 Statsvetenskap B 20.0 Poäng

Ämne (enl SCB)
Statsvetenskap/kunskap

Nivå/Djup
B/0-40 (G Grund)

Program/Tidsperiod
SH2 / vt
/

SPRÅK: Svenska

EXAMINATOR
H Myrlund Univ adj

FASTSTÄLLD
Kursplanen är fastställd 1997-02-15 att gälla från ht97.

FÖRKUNSKAPSKRAV
För tillträde till kursen krävs, utöver de allmänna behörighetsvillkoren, att kursen statskunskap A eller motsvarande genomgåtts med godkänt resultat.

MÅL
Kursens mål är att ge vidgade och fördjupade kunskaper i politisk teori samt några av de centrala ämnesområdena inom statsvetenskapen, kunskaper om samhällsvetenskapliga metoder och tekniker samt träning i förmågan att självständigt behandla statsvetenskapliga frågeställningar genom att författa och försvara en vetenskaplig uppsats.

INNEHÅLL
Moment 1. POLITISK TEORI (5 POÄNG) Det inledande momentet innebär en fördjupning av grunkursen i politiska ideologier och politisk teori. Momentet ger en inblick i hur politikens mångfald betraktas av några förgrundsgestalter inom disciplinen och angränsande ämnen. Modern politisk teori såsom den representeras av välfärdsteori, rationell analys, systemteori och teorier om politiskt beteende ingår som en central del. Dessa teorier granskas utifrån olika perspektiv där stor vikt läggs vid förklaringsvärde, begreppslig stringens och prediktionskraft. Ambitionen är att söka ange i vilken grad statsvetenskapliga teorier är relevanta för att förstå samtida politiska problem. Moment 2. A - D. VALFRI DELKURS (5 POÄNG) Minsta antal deltagare per delkurs: A. VÄRLDSPOLITIKENS DAGSFRÅGOR Det inledande momentet behandlar olika teorier rörande internationell politik och internationella relationer. Vidare behandlas konflikt och fred som teoretiska problem samt förändringstendenser i det internationella systemet. I det andra momentet behandlas några av de internationella och inomnationella konflikterna. Vilka frågor som behandlas beror i stor utsträckning på den aktuella världspolitiken. B. MILJÖPOLITIK Momentet behandlar miljöpolitikens ideologiska aspekter. Den gröna ideologin tas som utgångspunkt för diskussionen, enligt vilken det överordnade samhällsmålet är sk. uthållig eller bärkraftig utveckling, inte enbart för människors bästa utan även för andra arter. Studenterna ges tillfälle att diskutera hur synen på relationen mellan människa och natur påverkar miljöpolitikens utformning. Demokratiskt beslutsfattande ges särskild uppmärksamhet. C. SVENSK POLITIK Delkursen avser att ge vidgade och fördjupade kunskaper inom följande områden inom aktuell svensk politik: politisk idŽutveckling, opinionsbildning och väljarbeteende. D. FÖRVALTNING Delkursen behandlar organiserandet av den offentliga förvaltningen på olika nivåer i samhället samt aspekter på makt, styrning och utveckling. MOMENT 3. METOD (4 POÄNG) Metodkursen syftar till att ge de studerande de analystiska verktyg, som behövs för att utföra egna politiska analyser. Först studeras olika vetenskapsteoretiska förhållningssätt. Begreppsbildning och modellkonstruktion illustrerar andra metodiska överväganden, som också måste behandlas av den metodiskt skolade statsvetaren. En betydande del av momentet behandlar kvantitativa och kvalitativa metoder. MOMENT 4. SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE (6 POÄNG) Det avslutande momentet utgörs av ett självständigt arbete, en uppsats. Grundtanken är att den studerande skall formulera en statsvetenskaplig frågeställning och sedan systematiskt besvara den i en uppsats. Förutom författandet av en uppsats ingår också aktivt seminariedeltagande och fullgörandet av en oppositionsuppgift.

UNDERVISNING
Undervisningen ges i form av föreläsningar och seminarier/gruppövningar. Fördelningen mellan olika undervisningsformer varierar beroende på kurser och delmoment. Närvaro är obligatorisk vid seminarie- och gruppövningar. Ungefärlig fördelning av timantal på olika moment: Moment 1 (Politisk teori) 30% Moment 2 (Valfri delkurs) 30% Moment 3 (Metod) 25% Moment 4 (Uppsats) 15%

EXAMINATION
Varje moment avslutas med examination. Examinationsformerna varierar beroende på vilka undervisningsformer som tillämpats. Skriftliga och muntliga prov på föreläsningar och kurslitteratur är de vanligaste examinationsformerna, men rapporter, föredragningar och recensionsuppgifter liksom aktivt deltagande vid seminarier kan också bilda underlag för betygsättning. Moment 1 (Politisk teori) Godkända obligatoriska uppgifter 2 poäng Tentamen 3 poäng Totalt 5 poäng Moment 2 A (Världspolitikens dagsfrågor) Godkända obligatoriska uppgifter 2 poäng Tentamen 3 poäng Totalt 5 poäng Moment 2 B (Miljöpolitik) Godkända obligatoriska uppgifter 2 poäng Tentamen 3 poäng Totalt 5 poäng Moment 2 C (Svensk politik) Godkända obligatoriska uppgifter 2 poäng Tentamen 3 poäng Totalt 5 poäng Moment 2 D (Förvaltning) Godkända obligatoriska uppgifter 2 poäng Tentamen 3 poäng Totalt 5 poäng Moment 3 (Metod) Godkända obligatoriska uppgifter 1 poäng Tentamen 3 poäng Totalt 4 poäng Moment 4 examineras i form av uppsats och opposition. På samtliga moment ges betygen underkänd, godkänd och väl godkänd. Betyg på kursen sätts först när alla prov och obligatoriska moment är godkända. Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov, dock vid högst fyra provtillfällen om inte särskilda skäl föreligger. Tilläggsuppgifter ges till studerande som inte deltagit i seminarie- och gruppövningar.
KURSENS BETYGSKALA: U, G,VG

MOMENT/PROV


Uppsats                                                     	  6.0	Poäng
Obl uppgift, metod                                          	  1.0	Poäng
Tentamen, metod                                             	  3.0	Poäng
Obl uppgift                                                 	  2.0	Poäng
Tentamen - Valbar kurs                                      	  3.0	Poäng
Obl uppgift, politisk teori                                 	  2.0	Poäng
Tentamen, politisk teori                                    	  3.0	Poäng

LITTERATUR
Moment 1 POLITISK TEORI Artikelsamling: Politisk teori B. Kymlicka, W. (1995): Modern politisk filosofi. En introduktion. Nya Doxa. Falun. Putnam, R. (1996): Den fungerande demokration. SNS. Stockholm Dessutom tillkommer artiklar. Moment 2 A. VÄRLDSPOLITIKENS DAGSFRÅGOR Buzan, B. (1991) People. States and Fear. New York: Harvester Wheatsheaf. Artikelsamling: Världspolitikens dagsfrågor. Övrig litteratur fastställes senare. Moment 2 B. MILJÖPOLITIK Algotsson, Karl-Göran (1996) Ord och handling i svensk miljöpolitik. Norstedts Juridik. Stockholm Lundmark, Carina (1995) Towards a green democratic theory: Umeå University press. Sörlin, S. (1991): Naturkontraktet. SNS. Stockholm. Artiklar tillkommer. Moment 2 C. SVENSK POLITIK Gilljam, M. & Holmberg, S. (1995) : Väljarnas val. Fritze. Stockholm. Ljunggren, S-B. (1992): Folkhemskapitalismen. Tiden. Stockholm. Petersson, O. (1996): Politikens möjligheter. SNS. Stockholm. Moment 2 D. FÖRVALTNING Lundquist, L. (1992): Förvaltning, stat och samhälle. Studentlitteratur. Lund. Rothstein, B. (red): Politik som organisation. SNS. Stockholm. Söderlind, D. & Petersson, O. (1992): Förvaltningspolitik. Publica. Stockholm. Moment 3. METOD Andersson, S. (1979): Positivism kontra hermeneutik. Korpen. Göteborg Hammersley (red) (1993): Social Research, Philosophy, Politis and Practice. Sage. London. Svenning (1996): Metodboken. Lorentz. Lund.

ÖVRIGT

Last modified: 97-12-03
Tillbaka till institutions meny