Svenska Studiehandboken kurser

Kommunikation och språk

KSS623 Svenska B (språkvetenskapl resp litteraturvetenskapl inr) 20.0 Poäng

Program/Tidsperiod

SPRÅK: Svenska

EXAMINATOR
Abiel Oldgren Univ lekt

FASTSTÄLLD
Kursplanen är fastställd vid Institutionen för Kommunikation och språk 1994-06-09 och kommer att gälla tills vidare.

FÖRKUNSKAPSKRAV
Svenska A, språkvetenskaplig inriktning, 20 poäng och Svenska A, litteraturvetenskaplig inriktning, 20 poäng.

MÅL
Kursen syftar till att ge: - grundläggande kunskaper om det svenska språkets historia och dess regionala och regionala och dialektala underarter, - grundläggande kunskaper om barns språkutveckling, - grundläggande insikter i våra grannspråk, - grundläggande kunskaper om dramatik i olika medier, - en orientering om norrländsk skönlitteratur, - grundläggande insikter i forskningsmetodik som redovisas i en uppsats med språkvetenskapligt eller litteraturvetenskapligt innehåll.

INNEHÅLL
Kursen innehåller följande delmoment: Moment 1. Språkhistoria och dialekter, 4 poäng. Innehåll: Svenskans släktskapsförhållanden och språksituationen i Norden förr och nu. Diakroni och synkroni. Svensk språkhistoria studerad i ett representativt urval texter från olika tider. Svenska dialekter och dialektområden. Ortnamn. Studium av ett urval dialekttexter och inspelningar. Moment 2. Barns språkutveckling, 2 poäng. Innehåll: Språkutvecklingen under förskole- och skolåldern. Moment 3. Grannspråk, 3 poäng. Innehåll: Grundläggande beskrivning av norska och danska. Orientering om den aktuella språksituationen i Norge. Övningar i att förstå talad och skriven norska och danska. Läsning av modern norsk och dansk skönlitteratur. Orientering om samiska och finska. Moment 4. Drama och bildmedier, 4 poäng. Innehåll: Dramaanalys med tillämpning på olika medier: teater, biograffilm och TV. Översikt över teaterns och filmens historia. Orientering om teatern som massmedium. Moment 5. Norrlandslitteratur, 3 poäng. Innehåll: Norrländska litterära traditioner i historisk belysning. Läsning och diskussion av i synnerhet norrbottnisk skönlitteratur. Moment 6. Uppsats, 4 poäng. Innehåll: Orientering i forskningsmetodik. Tillämpning sker i en uppsats med antingen språkvetenskapligt eller litteraturvetenskapligt innehåll. Uppsatsen diskuteras i ett uppsatsseminarium.

UNDERVISNING
Undervisningen består av föreläsningar, lektioner, gruppövningar och uppsatsseminarier. Närvaro är obligatorisk i vissa avsnitt, främst i momenten 3, 5 och 6.

EXAMINATION
Examination sker i form av fortlöpande bedömning under kursens gång, genom inlämningsuppgifter och genom skriftliga prov på momenten 1-4. Uppsatsen diskuteras i ett uppsatsseminarium. I examinationen av uppsatsmomentet ingå4r även att opponera på kurskamrats arbete. På kursen ges betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.
KURSENS BETYGSKALA: U, G, VG

MOMENT/PROV


Uppsats                                                     	  4.0	Poäng
Norrlandslitteratur/alt Barnlitteratur                      	  3.0	Poäng
Drama och bildmedier                                        	  4.0	Poäng
Grannspråk                                                  	  3.0	Poäng
Barns språkutveckling                                       	  2.0	Poäng
Språkhistoria och dialekter                                 	  4.0	Poäng

LITTERATUR
Moment 1. Språkhistoria och språklig variation (dialekter), 4 poäng, varav dialekter 1 poäng. Bergman, G (1972 eller senare) Kortfattad svensk språkhistoria. Stockholm: Prisma. (Läses enligt anvisningar.) Hillman, R (1970) Svensk prosastil under 1700-talet. Stockholm: Läromedelsförlagen. Svenska Bokförlaget. (Tillhandahålls av institutionen.) Holm, G (1970) Epoker och prosastilar. Några linjer och punkter i den svenska prosans stilhistoria. Lund: Studentlitteratur, s 56-64. (Tillhandahålls av institutionen.) Några äldre texter. Sammanställda av Claes Börje Hagervall. Umeå 1991. (Tillhandahålls av institutionen.) Pamp, B (1971) Ortnamnen i Sverige. Lund: Studentlitteratur, s 5-20. (Tillhandahålls av institutionen.) Pamp, B (1971) Svensk språk- och stilhistoria. Lund: CWK Gleerups, s 5-56. (Tillhandahålls av institutionen.) Sigurd, B (1968) Svenska ordböcker. Lund: Gleerups, kap 1, 3, 4. Dialekter Bergman, G (1972 eller senare) Kortfattad svensk språkhistoria. Stockholm: Prisma. (Läses enligt anvisningar.) Dahlstedt, K-H (1976) Dialekterna i gymnasiets svenskundervisning. I: Språket i blickpunkten. Lund: Gleerups, s 63-86. (Tillhandahålls av institutionen.) Dahlstedt, K-H (1971) Norrländska och rikssvenska. I: Dahlstedt, K-H Norrländska och nusvenska. Lund: Studentlitteratur, s 7-14. (Tillhandahålls av institutionen.) Edlund, L-E, (Artiklarna) "dialekt" och "dialektforskning" i Nationalencyklopedin. Sigurd, B (1968) Svenska ordböcker. Lund: Gleerups, kap 5. Thors, C-E (1971) Något om svenskan i Finland. I: Språket i blickpunkten. Lund: Gleerups, s 87-97. (Tillhandahålls av institutionen.) Kopierat och inspelat material. Referenslitteratur Handböcker Jansson, S (1963) Runskrifter i Sverige. Uppsala: AWE/Gebers. Ståhle, C-I (1970) Svenskt bibelspråk från 1500-tal till 1900-tal. Stockholm: Läromedelsförlagen. Svenska Bokförlaget. WessŽn, E (1979) De nordiska språken. Stockholm: AWE/Gebers. (Avsnittet om svenska.) WessŽn, E (1965) Svenskt lagspråk. Lund: Gleerups, s 9-47. WessŽn, E (1969 eller senare) Våra folkmål. Stockholm: Fritzes. Övre Norrlands bygdemål. Berättelser på bygdemål med förklaringar och en dialektöversikt. Samlade och utgivna av Karl-Hampus Dahlstedt och Per Uno Ågren. Umeå 1980. Ordböcker Dahlgren, F (1914-16, nytryck 1960) Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt. Lund: CWK Gleerups. Dalin, A (1850-53, nytryck 1964) Ordbok öfver svenska språket. Stockholm. Ekbo, S & Loman, B (1971) Vägledning till Svenska Akademiens ordbok. Stockholm. Hellquist, E (1957 eller senare) Svensk etymologisk ordbok. Lund: CWK Gleerups. Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid (1956-1978). 1-22. Malmö: Allhem. Lundbladh, C-E (1992) Handledning till Svenska Akademiens ordbok. Stockholm: Norstedts. Nyström, J-O (1993) Ordbok över luleåmålet på grundval av dialekten i Antnäs by, Nederluleå socken. Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå. Otterbjörk, R (1992) Svenska förnamn. 3. uppl. (Skrifter utgivna av Svenska språkvårdsnämnden 29.) Solna: Almqvist & Wiksell. Rietz, J (1862-1867, nytryck 1962) Svenskt dialektlexikon. Ordbok öfver svenska allmogespråket. Register och rättelser av Erik Abrahamsson. 1955. Schlyter, C J (1877) Ordbok till Samling af Sweriges gamla lagar. Lund: Gleerups. Svenska Akademiens ordbok (SAOB). Lund 1893- Söderwall, K (1884-1918) Ordbok öfver Svenska Medeltidsspråket. Lund. (Med supplement.) WessŽn, E (1961 eller senare) Våra ord, deras uttal och ursprung. Stockholm: Norstedts. Moment 2. Barns språkutveckling, 2 poäng. Hultman, T (1989) Skrivutveckling i ett pragmatiskt perspektiv. I: Sandqvist, C & Teleman, U (red) Språkutveckling under skoltiden. Lund: Studentlitteratur. Hultman, T (1990) Språket, skolan och makten. I: Bergh, B & Teleman, U (red) Språkets makt. Lund: Studentlitteratur. Pettersson, Å (1989) Utvecklingslinjer i elevers uppsatser. I: Sandqvist, C & Teleman, U (red) Språkutveckling under skoltiden. Lund: Studentlitteratur. Söderberg, R (1988) Barnets tidiga språkutveckling. Ny upplaga. Malmö: Liber. Teleman, U (1989) Språkutvecklingen under skoltiden: ett problemfält. I: Sandqvist, C & Teleman, U (red) Språkutveckling under skoltiden. Lund: Studentlitteratur. Wood, D (1992) Hur barn tänker och lär. Lund: Studentlitteratur, kap 5. (Tillhandahålls av institutionen.) Referenslitteratur Arnberg,L (1988) Så blir barn tvåspråkiga. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Liberg, C (1993) Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur. Strömqvist, S (1984) Barns språk. Malmö: Liber. Moment 3. Grannspråk, 3 poäng. Kurslitteratur enligt överenskommelse med gästande dansk resp. norsk lektor. Moment 4. Drama och bildmedier, 4 poäng. Brandell, G (1971) Drama i tre avsnitt, s 75-149. (Tillhandahålls av institutionen.) Hartnoll, P (1985) The Theatre. A Concise History. London: Thames & Hudson. Nemert-Svedlund, E & Rundblom, G (1987) Filmboken. Stockholm: Natur & Kultur. Kompendium med artiklar om drama, film och TV. Fyra dramer (varav ett antikt och ett av Shakespear). Fyra filmer. Referenslitteratur Bark, R (1993) Dramat i din föreställning. Från Aischylos till Weiss. Lund: Studentlitteratur. Moment 5. Barn- och ungdomslitteratur, 3 poäng. Hanböcker Nettervik, I (1994) I barnbokens värld. Malmö: Gleerups. Edström, V (1980, 2 uppl. 1994) Barnbokens form. Stockholm: RabŽn & Sjögren. Kompendium med ett urval specialartiklar. Skönlitteratur Sammanlagt läses ca 18 verk. Listan är delvis att betrakta som förslag. Utbyten kan företas efter överenskommelse mellan lärare och studenter. Defoe, D Robinson Crusoe Swift, J Gullivers resor (del 1 och 2). Två klassiska folksagor: Lilla Rödluvan och Prins Hatt under jorden samt H.C. Andersen, Den grimme ¾lling. Twain, M Tom Sawyers äventyr. Montgomery, L M. Anne på Grönkulla. Fitinghoff, L Barnen ifrån Frostmofjället. Milne, A A Nalle Puh. Ett par bilderböcker ( av förslagsvis Elsa Beskow, Gunilla Bergström, Inga Borg, Jean de Brunhoff, Eva Eriksson, Ann-Madeleine Gelotte, Christina Björck/Lena Andersson, Tove Jansson, Jan Lööf, Inger och Lasse Sandberg, Maurice Sendak, Thomas och Anna-Clara Tidholm och Sven Nordqvist) Gripe, M Agnes Cecilia. Något exempel på utländsk fantasylitteratur (av förslagsvis C S Lewis, Ursula K LeGuin, Lloyd Alexander, Margaret Mahy, Michael Ende) Lindgren, A Pippi Långstrump. Lindgren,A Mio min Mio eller Bröderna Lejonhjärta. Ett par valfria svenska barnböcker (av förslagsvis Harry Kullman, Gunnel Beckman, Max Lundgren, Kerstin Johansson i Backe, Bengt Pohjanen, SvenWernström, Maj Bylock, Peter Pohl, Mats Wahl, Per Nilsson, J D Salinger, Leif Esper Andersen, Aidan Chambers, Robert Cormier, Michelle Magorian). Ett par massmarknadsböcker (t ex en Fem-bok av Enik Blyton och valfri del av Sagan om Isfolket av Margit Sandemo).

ÖVRIGT

Last modified: 97-06-05by Jan Lindberg
Tillbaka till institutions meny