Grundläggande information om användning av standarder samt metoder för sökning av standarddokument.
Rapporten har utarbetats under våren 1994 på uppdrag av Teknologibibliotekens användarutbildningsgrupp, av - Sigbritt Larsson, Tekniska avdelningen inom SIS, Swedish Standards Institute - Riitta Hanski, KTHB Studsviksbiblioteket.
INNEHÅLL
INLEDNING - rapportens målgrupp
Översikt över verksamheten "standardisering"
Översikt över s k "officiell" standard
Den OFFICIELLA STANDARDISERINGEN - organisation och verksamhetsområden
Illustration - standardiseringsorganisationer
DEFINITIONER och TERMER - ett urval
Illustration - CE-märket
STANDARDDOKUMENT - innehåll, användning och status
- Resultatet av standardisering publiceras i dokument som kallas standard
- För standarder gäller frivillig tillämpning
- Typer av standarder
- Standarder är en kunskapskälla, ett verktyg, ett hjälpmedel, en metod
- Hänvisning till standard
Illustration - måttsamordning, ett exempel på användning av standarder
"NATIONELL STANDARD" - standardbeteckningar och standardiseringsorganisationer
- Handlingsplan för sökning och identifiering av standarder
- Huvudsakliga informationskällor - främst publicerade källor
- Databaser och CD
FÖRKORTNINGAR som förekommer i texten
Verksamheten "standardisering" kan illustreras med bilden av en bangård fylld med järnvägsräls och växlar. Ett antal spår löper separat in till och ut från bangården men är inom området kopplade i ett mönster med planerad funktion. Varje inrullande enhet (projekt) löper enligt reglerna in på ett lämpligt spår, kopplas och behandlas (standardiseras) efter behov och fortsätter sedan ut från området (färdig standard) enligt planerna. All standardisering bedrivs i ett nätverk med ett antal växlar inbyggda. Ingen officiell standardisering bedrivs i avskildhet.
Det finns regler för standardiseringsprocedurer, prioriteringar, samarbetsformer och det färdiga resultatets officiella status. I praktiken förekommer emellertid en mängd undantag från huvudreglerna, vidareutveckling av detaljer i processerna och personliga överenskommelser som bl a syftar till förenklingar. Ibland kan det vara svårt att se huvudlinjerna. Det finns emellertid alltid en orsak och en konkret förklaring när uppgifter inte stämmer med varandra eller med de grundläggande reglerna. Det kan gälla såväl statistik som procedurregler.
Denna sammanställning vänder sig i första hand till informatiker, bibliotikarier och vana, men inte nödvändigtvis professionella, litteratursökare. Avsikten är att ge en helhetsbild av tillämpningen av innehållet i standarder samt att ge tips om informationskällor och metoder för sökning och identifiering av aktuella dokument. Framställningen är med avsikt något förenklad för att åskådliggöra de grundläggande reglerna. Materialet är till viss del redovisat i detaljuppställningar för att dels förenkla informationsinhämtningen, dels framhålla detaljer som kan utgöra sökhjälpmedel.
- Standardisering bedrivs för att rationalisera = effektivisera, ekonomisera och undvika missförstånd
- Standarder är en kunskapskälla, ett hjälpmedel, ett verktyg, en metod med frivillig tillämpning
- Standarders innehåll används i många sammanhang
- Europeisk standard intar en särställning och är i princip = svensk standard
- P g a överföring, implementering, är antalet dokument större än den sammanlagda mängden tekniskt innehåll
- Informationskällor finns i stora mängder och i de flesta tekniker
- Varje sökprojekt vinner på att börja och sluta med personlig kontakt med svensk handläggare inom området
Översikt över verksamheten "standardisering"
- Standardisering innebär, populärt uttryckt, "att en gång för alla lösa ofta återkommande problem". Det kan gälla små som stora men alltid "ofta återkommande" frågor. Enstaka tekniklösningar standardiseras aldrig. För officiell standardisering gäller dessutom att lösningarna skall ha en bred användning.
- Standardisering har en lång historia, men först under 1900-talet har verksamheten utvecklats i organiserad form. Ett antal standardiseringsorganisationer har bildats. Flera olika typer av serier standarder har vuxit fram allt eftersom produktutvecklingen gett flera produkter som ställt flera och nya krav på bl a funktion, säkerhet och hälsa. Utvecklingen av handel över landgränserna har ökat och ställer krav på harmonisering, dvs att utveckla gemensamma eller åtminstone i huvudsak överensstämmande tekniska krav.
- Standardiseringens huvudsakliga mål
- ändamålsenlighet (fitness for purpose), förmåga att uppfylla ett bestämt syfte
- förenlighet, kompatibilitet (compatibility), lämplighet att brukas tillsammans
- utbytbarhet (interchangeability), förmåga att användas i stället för annan produkt för att uppfylla samma krav
- variantstyrning (variety control), variantbegränsning
- säkerhet (safety), frånvaro av oacceptabel risk för skada
- miljöskydd (protection of the environment), skyddande av miljön mot oacceptabel skada orsakad av effekterna från användning av produkter, processer och tjänster
- produktskydd (product protection), skyddande av en produkt mot klimatbetingelser eller andra skadliga betingelser under dess användning, transport och förvaring
- Officiell standardisering administreras av neutrala standardiseringsorgan på global (ISO, IEC), regional (t ex europeisk CEN, CENELEC, ETSI) och nationell nivå. I Sverige är SIS, Standardiseringen i Sverige, centralorgan för den nationella standardiseringen.
- Annan standardisering bedrivs på global, regional (t ex europeisk), nationell och lokal nivå. Det arbetet bedrivs i första hand inom branschorganisationer och intresseföreningar men också inom industrier i form av företagsstandardisering. Denna standardisering kompletterar den officiella och förekommer i olika hög grad i alla länder. Speciellt USA kännetecknas av starka branschorganisationer med en standardiseringsverksamhet som resulterar i ett stort antal dokument.
- Alla kan aktivt delta i det officiella standardiseringsarbetet. Alla parter som bedömer att det är betydelsefullt att kunna påverka innehållet i nya standarder kan delta. Intressenterna utgörs till största delen av experter från näringslivet, främst tillverkande och andra industrier, branschorganisationer och facket samt myndigheter och andra användare av standarder, t ex importörer. Intresserade parter anmäler sitt intresse till sin nationella standardiseringsorganisation.
- Med officiell standardisering jämförbar verksamhet, t ex utarbetande av kriterier för "positiv miljömärkning" av produkter, genomförs ofta med standardiseringsliknande procedurer. I proceduren för t ex den nordiska Svanmärkningen görs en helhetsbedömning av respektive produkt ur miljösynpunkt - från råvaruutvinning till avfallsproblematik. För underlag till bedömningar utarbetas standardliknande kriteria. Denna "standardisering" bedrivs parallellt med traditionell standardisering, främst europeisk och nationell. EG-blomman, Svanmärket och andra nationella eko-märken förväntas komma att, åtminstone under 90-talet, användas parallellt.
Översikt över s k "officiell" standard
Typ Ett antal serier standarder utarbetas dels av olika intressenter, t ex organisationer, dels på olika "geografiska" nivåer. "Officiell standard" utarbetas inom neutrala organ/organisationer - i första hand ISO och IEC på global nivå, CEN, CENELEC och ETSI på europeisk nivå samt på nationell nivå t ex SIS i Sverige.
Beteckning Standarddokument har egna unika "personnummer" som i regel består av ett prefix (bokstavsbeteckning), ett löpnummer, utgivningsår och i regel utgåva, t ex ISO 9000, 1987, Ed 1.
Antal Beståndet, det totala antalet dokument i en serie som vid en bestämd tidpunkt är gällande standard.
Tillväxt Antalet nya "personnummer" per år (revideringar och indragningar är inte medräknade i nedanstående sammanställning).
Överföring Implementering av standard innebär att innehållet i standarder som utarbetats inom en organisation överförs till en standardserie för vilken någon annan organisation ansvarar. Oftast gäller implementering från en nivå till en annan, t ex global eller europeisk standard överförs till svensk standard. För global standard gäller frivillig men rekommenderad överföring för alla nationella medlemmar medan medlemskapet i CEN/CENELEC/ETSI, sedan 1986, innebär skyldighet att överföra alla fastställda europeiska standarder. I dessa sammanhang får överförd standard i princip samma status som övrig nationell standard.
Status För alla typer av standarder gäller, när inget annat anges, frivillig tillämpning. För vissa överförda europeiska standarder, s k "harmonized" eller mandaterade, gäller presumtion, dvs när en produkt överensstämmer med aktuell standard förutsätts att produkten uppfyller obligatoriska krav. Offentligrättslig status: obligatoriskt bindande eller rekommenderande tillämpning. En standard kan genom hänvisning i t ex en föreskrift få offentligrättsligt bindande status. Civilrättslig status: bindande, rekommenderande eller frivillig tillämpning. En standard kan genom överenskommelse få civilrättsligt bindande status, t ex i kontrakt o dyl.
-----------------------------------------------------------------------------------
Typ Beteckning Antal och Organisation; Användning; Kommentarer
Prefix Tillväxt
(1993)
-----------------------------------------------------------------------------------
Global ISO, IEC 12700/ 800 ISO, IEC; Världsomfattande allmän användning
Europeisk EN, HD, ETS* 3000/ 700 CEN, CENELEC, ETSI; Västeuropeisk allmän
(ENV, I-ETS) användning; Ingår i den västeuropeiska
processen att harmonisera tekniska krav
Nationell SS** 9700/ 1050 SIS; 60-70% av beståndet SS utgör överförda
t ex (SS-ISO, SS-EN-ISO) ISO, IEC och EN, HD, ETS; Av nuvarande
svensk tillväxt utgör >95% SS överförda standarder
Nationell totalt >500 000 varav uppskattningsvis
ca 300 000 utgörs av överförda standarder
Bransch- och företagsstandarder m fl kompletterar officiell standard
och används globalt, regionalt och lokalt vid behov
Anmärkningar:
* EN, HD, ENV utarbetas inom CEN och CENELEC
ETS, I-ETS utarbetas inom ETSI
** SS- innebär till Svensk Standard, SS, överförd (implementerad) standard
t ex SS-EN-ISO innebär att en ISO överförts till europeisk nivå som enligt
reglerna överförts till svensk nivå
-----------------------------------------------------------------------------------
Den OFFICIELLA STANDARDISERINGENS organisation och verksamhetsområden
GLOBAL standardisering - organisationer och teknikområden Kontaktorgan
ISO International Organization for Standardization SIS I princip alla teknikområden utom de som IEC och ITU ansvarar för
IEC International Electrotechnical Commission SEK Elteknik och elektronik
ITU International Telecommunication Union Telestyrelsen och ITS Telekommunikation
EUROPEISK standardisering - organisationer och teknikområden Kontaktorgan
CEN Comité Européen de Normalisation SIS Motsvarar verksamheten inom ISO
CENELEC Comité Européen de Normalisation Electrotechnique SEK Motsvarar IECs verksamhetsområden
ETSI European Telecommunications Standards Institute ITS Motsvarar ITUs verksamhetsområden
SVENSK standardisering - organisationer (adresser) och teknikområden Telefon och fax
SIS Standardiseringen i Sverige (medlem i ISO och CEN) 08 - 613 52 00 Centralorgan för standardisering som bedrivs inom 08 - 411 70 35 nio standardiseringsorgan Box 3295, 103 66 STOCKHOLM, Tegnérgatan 11
Branschspecifika standardiseringsorgan, SO:
- BST Byggstandardiseringen 08 - 23 72 50 Bygg- och anläggningsteknik 08 - 20 89 93 Box 5630, 114 86 STOCKHOLM, Drottning Kristinas väg 73 - IKH Kran- och Hisstandardiseringen 08 - 654 38 22 Hissar, kranar och andra slag av lyftanordningar 08 - 651 70 43 Box 49306, 100 29 STOCKHOLM, Alströmergatan 12
- ITS Informationstekniska standardiseringen (medlem i ETSI) 08 - 793 90 00 Datorteknik och telekommunikation i alla dess tillämpningar 08 - 751 53 63 Electrum 235, 164 40 KISTA, Isafjordsgatan 26, plan 6 - MNC Materialnormcentralen 08 - 644 93 75 Konstruktionsmaterial, främst metaller, keramer och 08 - 640 87 25 polymera material (plast, gummi, kompositer), korrosion Box 20024, 104 60 STOCKHOLM, Gotlandsgatan 43 - SEK Svenska Elektriska Kommissionen (medlem i IEC och CENELEC) 08 - 750 78 20 Från produktion till konsumtion av elenergi. Elkraftteknik 08 - 751 84 70 Komponenter för teleteknik och informationsteknik Box 1284, 164 28 KISTA, Kistagången 19, plan 7 - SIS-HSS Hälso- och sjukvårdsstandardiseringen 08 - 702 49 00 Hälso- och sjukvårdsteknik, handikapp och tandvård 08 - 702 49 15 Box 70487, 107 26 STOCKHOLM, Hornsgatan 20 - SIS-STG Allmänna Standardiseringsgruppen 08 - 13 62 50 Allmänt övergripande och tvärtekniska frågor, t ex miljö 08 - 618 61 28 samt tekniska områden som faller utanför övriga standardiseringsorgans verksamhetsområden 112 89 STOCKHOLM, Strandbergsgatan 61, 4tr - SMS Sveriges Mekanstandardisering 08 - 783 83 00 Tekniska frågor över hela verkstadsindustrins område 08 - 667 85 42 Box 5395, 102 49 STOCKHOLM, Jungfrugatan 10 - TKS Tryckkärlsstandardiseringen 08 - 653 49 68 Tryckbärande anordningar främst tryckkärl, 08 - 653 49 95 rörledningar och cisterner Box 49126, 10028 STOCKHOLM, Alströmergatan 12, 4 tr
ILLUSTRATION - STANDARDISERINGENS ORGANISATION
DEFINITIONER och TERMER - ett urval
EU är ett övergripande, politiskt begrepp som vilar på tre pelare:
- 1. gemensam utrikes- och säkerhetspolitik,
- 2. rättsligt och inrikespolitiskt samarbete,
- 3. den inre marknaden och allt som kan hänföras till Romfördraget från 1957 benämns EG. Detta innebär att den inre marknaden och dess regelverk för harmonisering av krav, inkl den europeiska standardiseringen, är "EG".
De svenska standardiseringsorganisationerna har bedömt att det är lämpligast att, i texter som behandlar tekniska regler t ex standardisering, tills vidare använda EG respektive EU med i huvudsak avsedda innebörd. I och med dagspressens beslut att prioritera EU, kan dock språkbruket komma att tvinga fram en förändring.
Tekniska regler är en samlingsbeteckning för:
- lagar
- föreskrifter o dyl
- myndighetsrekommendationer o dyl
- specifikationer och standarder:
- officiella
- branschstandarder o dyl
- företagsstandarder o dyl
- allmänt erkänd praxis m m
Den ofta använda termen "norm" skall i möjligaste mån undvikas och ersättas med "tekniska regler" eller lämpligt underordnat begrepp t ex "föreskrift", "standard".
Standard o dyl med sammansättningar:
En viktig informationskälla för definitioner inom standardiseringsområdet är ISO/IEC Guide nr 2 1991, General terms and their definitions concerning standardization and related activities. Svensk översättning återfinns i den svenska standarden SS-EN 45020 1992, Allmänna termer och definitioner avseende standardisering och därmed sammanhängande områden. Följande två definitioner är hämtade ur denna standard:
- Teknisk specifikation: En teknisk specifikation är ett dokument som anger tekniska krav som skall uppfyllas av en produkt, process eller tjänst.
- Standard: Standard är ett dokument, upprättat i samförstånd och sammanställt och fastställt av ett erkänt organ, i regel standardiseringsorganisation, som för allmän och upprepad användning ger regler, vägledningar eller egenskaper för aktiviteter eller deras resultat, i syfte att nå största möjliga reda i ett visst sammanhang. I samförstånd, by consensus, innebär en allmän överenskommelse som fattas av berörda intressenter, utan starkt motstånd mot väsentligt sakinnehåll från någon viktig part. Samförstånd behöver inte innebära total enighet).
Anmärkning: Standarder bör baseras på beprövade resultat från vetenskap, teknik och erfarenhet och syfta till att främja samhällets bästa.
Global standard utarbetas främst inom två globala standardiseringsorganisationer, ISO och IEC
Standarderna benämns ISO respektive IEC.
Europeisk standard utarbetas inom tre västeuropeiska standardiseringsorganisationer, CEN, CENELEC och ETSI. Standarderna benämns:
EN Europastandard (skall implementeras)
HD Harmoniseringsdokument (skall implementeras)
ENV Europeisk förstandard (frivillig implementering)
ETS Europeisk telekommunikationsstandard (skall implementeras)
I-ETS Europeisk förstandard (telekom) (frivillig implementering)
Nationell standard är presenterad under rubriken "Nationell standard".
Internationell standard. Både "global" och "europeisk" standard kan betecknas "internationell".
"Internationell standard" används sedan länge för globalt utarbetad standard (främst ISO + IEC). Betydelsen kan dock ibland vara global och europeisk standard (ISO + IEC + EN + HD + ETS) eller endast europeisk standard (EN + HD + ETS).
"Harmonized" standard
Standard utarbetad på uppdrag, mandat, av EG och omnämnd i OJ, Official Journal. Dessa standarder har i regel en koppling till EGs produktdirektiv, de s k New Approach-direktiven. "Harmonized" har därmed en mycket snävare betydelse än "harmoniserad" som normalt används för samordning.
Ett urval termer och begrepp:
Avvikelse. Nationell avvikelse från europeisk standard kan förekomma. Avvikelse innebär modifiering, tillägg eller begränsning av innehållet i en EN eller HD. Avvikelser redovisas i en bilaga till aktuell europeisk standard.
Avvikelser måste alltid beaktas eftersom de i huvudsak bygger på antingen lagstiftning som ännu inte är harmoniserad och/eller lokala särförhållanden. Nationella avvikelser utgör handelshinder! Speciellt för EFTA-länderna har möjligheten att införa nationella avvikelser i europeiska standarder varit en metod att kunna implementera standarder som egentligen inte kvalificerar för detta genom att någon detalj i standarden strider mot nationell lagstiftning. Orsaker till och förekomst av avvikelser skall efter hand i möjligaste mån arbetas bort.
CE-märkning. EG-märkning med CE är på väg att bli obligatorisk för ett antal produktgrupper. Märkning krävs för att produkten skall få marknadsföras och säljas inom alla västeuropeiska länder, utom Schweiz som ställt sig utanför EES.
Som underlag för märkning av de flesta av dessa produkter godkänns en tillverkardeklaration i vilken tillverkaren eller annan intygar att produkten i fråga uppfyller bestämda krav. Signatären ansvarar för att produkten uppfyller fastställda obligatoriska myndighetskrav. Europeisk "harmonized" standard är ett av flera hjälpmedel i den processen. S k högriskprodukter måste däremot provas, bedömas och godkännas av ett opartiskt organ, dvs certifieras, för att få CE-märkas.
ILLUSTRATION - CE-märket
Implementering, överföring, av t ex standarder
Harmonisering av tekniska krav sker ofta genom implementering, dvs att överföra, t ex en standard som utarbetats på en nivå till en annan nivå. Mest känd är den numera, sedan 1986, i princip obligatoriska överföringen av europeisk standard EN, HD och ETS till nationell nivå i samtliga västeuropeiska länder, i Sverige till SS-standard.
Trots skyldighet att överföra europeisk standard är den praktiska tillämpningen av standarden frivillig. Av de ca 10 000 svenska standarderna är 60-70% implementerad global och europeisk standard. För tillväxten, dvs nya standarder gäller ca 95%.
En anledning till viss irritiation för användarna är att en och samma globala standard kan överföras till både europeisk och nationell nivå. Detta innebär att man i kataloger kan hitta ett antal standarder med olika beteckningar men med samma tekniska innehåll! Ett känt exempel är ISO 9000, som ikraftsatts som EN 29000 och inom Sverige implementerats som SS-ISO 9000 men också ikraftsatts som SS-EN 29000. Innehållet i alla dessa standarder med olika beteckningar är identiskt!
Att överföra en standard är inte liktydigt med att översätta den. En mängd svenska standarder finns tillgängliga endast på ett annat språk, i regel engelska. Så är alltid fallet när överföringen skett genom s k ikraftsättning.
Certifiering innebär att ett neutralt tredjepartsorgan intygar att en produkt eller tjänst överensstämmer med bestämda krav. Produktcertifiering är den vanligaste typen av certifiering. Skilj noga på obligatorisk certifiering av säkerhets- och hälsoaspekter samt frivillig certifiering av främst funktion, kvalitets- och egenskapsaspekter.
ICS, International Classification for Standards, är ett på global nivå standardiserat system att klassificera innehållet i standarder och därmed underlätta sökningar i standardkataloger. ISO-katalogen för referenser till de globala ISO-standarderna har sedan början på 90-talet tillämpat ICS. Systemet förväntas vara i allmänt bruk på global, västeuropeisk och nationell nivå under senare delan av 90-talet. När det kommit i användning blir alla kataloger som innehåller global, västeuropeisk och/eller nationella standarder uppställda på samma sätt. ICS är ett siffersystem indelat i ett 40-tal teknikområden med tre undernivåer vardera. ICS har vissa likheter med UDK-systemet och förväntas helt ersätta UDK inom standardiseringskretsen.
Produktansvar. Uppmärksamma skillnaden mellan säkerhet och ansvar:
- produktsäkerhet - att förebygga att skador uppstår
- produktansvar - att identifiera, när en skada inträffat, vem som är ekonomiskt ansvarig och i hur hög grad.
Rättsregler inklusive standarder har en stor roll i processen att förebygga att personolyckor inträffar och skador av andra slag uppstår. Lagstiftningen för produktansvar gäller vid alla typer av upphandlingar.
Användning av standarder, dvs att den skadebringande produkten har tillverkats i enlighet med, dvs överensstämmer med krav i, aktuell standard, är i alla sammanhang en positiv faktor. Överensstämmelse med standard friar dock inte från ansvar!
STANDARDDOKUMENT - innehåll, användning och status
- Resultatet av standardisering publiceras i dokument som kallas standard. Standard är emellertid inget entydigt begrepp. Dokumenten har varierande innehåll, utseende och användning, bl a beroende på teknikområde och inom vilken organisation som arbetet bedrivits.
- För standarder gäller frivillig tillämpning, så länge inget annat anges eller överenskoms. I Västeuropa gäller ett enda allmänt undantag från frivilligheten. Vid offentlig upphandling över bestämda tröskelvärden skall offentlig standard tillämpas. Offentlig upphandling se under rubriken "Hänvisning till standard/LOU".
- Typer av standarder
1. Vanliga typer av standarder. (Källa ISO/IEC Guide 2):
- grundstandard (basic), brett syfte eller allmänna beskrivningar för ett visst område
- terminologistandard (terminology), termer som vanligtvis åtföljs av definitioner
- provningsstandard (testing), provningsmetoder och utrustning för provning
- produktstandard (products), krav som en produkt eller grupp av produkter skall uppfylla för att ändamålsenligheten skall vara fastlagd
- processtandard (process), krav som en process skall uppfylla för att ändmålsenligheten skall vara fastlagd
- standard för tjänster (service), krav som en tjänst skall uppfylla för att ändamålsenligheten skall vara fastlagd
- gränssnittsstandard (interface), krav som rör produkters eller systems förenlighet vid deras kontaktpunkter
- uppgiftsstandard (data to be provided), förteckning av egenskaper för vilka uppgifter skall anges för att specificera produkten, processen elller tjänsten
Också annan indelning av typer av standarder förekommer, t ex:
2. tekniska/icke-tekniska standarder
- tekniska t ex produktstandarder
- icke-tekniska administrativa och styrningsstandarder, t ex ISO 9000 kvalitetssäkringsstandard
3. produkt/funktionsstandard
- produktstandard kan ibland låsa material, mått o a på ett icke önskvärt sätt.
- funktionsstandard preciserar funktionen och överlämnar till användaren att själv välja material, mått o a. Funktionsstandard främjar produktutveckling i högre grad än vad fallet är med produktstandard. EG prioriterar funktionsstandard.
- Standarder är en kunskapskälla, ett verktyg, ett hjälpmedel, en metod att effektivisera vissa verksamheter. Sedan gammalt används standarder bl a
- inom tillverkningsindustrin vid utformning, konstruktion, tillverkning, försäljning och i kontrakt med underleverantörer. Normalt används i första hand officiell standard som kan kompletteras med egen serie av koncern- och/eller företagsstandard. Egna standarder är speciellt vanliga för att genom variantstyrning inom företaget kunna minska antalet lagerförda artiklar,
- i handelsprocedurer främst i kontrakt och vid marknadsföring för att övertyga köparna om att produkten i fråga uppfyller bestämda och obligatoriska eller av kunden ställda krav. Det kan kan gälla provning och godkännande av säkerhet; undersökning av hälsorisker; verifiering av funktion, kvalitet och produktspecifika egenskaper m m. Standarder utgör normalt underlag för sådana bedömningar.
Genom EGs "New Approach", den nya metoden för att förverkliga en inre marknad, har användning av standarder fått en ökad och breddad betydelse. I dag utgör vissa europeiska standarder, s k "harmonized" standards, ett komplement till bindande föreskrifter men med fortsatt frivillig tillämpning. Genom presumtion (förutsätta till något annat bevisats) är den produkt som tillverkats och överensstämmer med "harmonized" europeiska standarder i överensstämmelse med obligatoriska, i allmänhet tämligen luddigt formulerade, krav.
I den breddade användningen ingår bl a myndighetsutövning enligt den nya metoden som omfattar
- att formulera bindande väsentliga krav i föreskrifter som sedan kompletteras av officiella standarder
- marknadskontroll med hjälp av standarder. Användning av europeiska standarder, utgör för tillverkaren en av flera metoder att uppfylla obligatoriska krav som ger möjlighet till t ex CE-märkning.
Standarder kan vara, men har hittills endast i ringa omfattning varit, en spridningskälla för forskningsresultat.
"Hänvisning till standard" är en ofta använd teknik som sprider tillämpningen av standardernas innehåll. Se nedan.
Hänvisning till STANDARD
Hänvisning, referens, till standard används
- av flera parter (t ex myndigheter, i näringslivet),
- i många sammanhang (t ex lagar, kontrakt, forskning),
- med olika syften (t ex säkerhet, rationalisering),
- på olika sätt.
Man skiljer i offentliga sammanhang mellan
exklusiv hänvisning (en bestämd standard skall följas eller en bestämd standard innehåller kompletterande krav, lösningar och information),
exemplifierande hänvisning (en bestämd standard anger ett sätt att uppfylla bestämda krav),
allmän hänvisning (t ex vid offentlig upphandling skall i första hand europeisk standard användas, när sådan finns tillgänglig).
En exklusiv och en exemplifierande hänvisning består av sådana bibliografiska uppgifter att ett bestämt dokument kan identifieras. När dokumentet är en standard är beteckning och årtal självklara uppgifter. I de flesta sammanhang är titeln också av värde för läsaren. En hänvisning kan gälla hela innehållet eller vissa stycken i en aktuell standard.
Hänvisningar kan vara av obligatorisk, rekommenderande eller helt frivillig karaktär. Dokumentet i fråga får den status som hänvisningen bestämmer
Hänvisningar i en standard gäller vid den tidpunkt då standarden fastställs. Uppmärksamma att hänvisade dokument kan uppdateras utan att originalstandarden revideras! Användaren av standarder är själv ansvarig för att hålla sig informerad om senaste utgåva av dels standarden som sådan, dels angivna hänvisningar.
Standarder som hänvisas till behöver inte vara publicerade på svenska. Inte ens när hänvisningen är införd i en myndighetsföreskrift!
Exempel på tillämpning av "hänvisning till standard":
- Inom standardiseringsverksamheten används ofta hänvisningstekniken genom att i en standard referera till andra standarder, ibland också till föreskrifter, som berör det ämne som är aktuellt att belysa. Ett problem av kedjebrevskaraktär kan uppkomma när en hänvisning ger nya hänvisningar i all oändlighet! Användaren måste då agera med sunt förnuft.
- I samband med certifiering görs normalt exklusiv hänvisning till standarder som skall utgöra underlag för provning/bedömning.
- Reglerna för EGs New Approach, dvs den nya metoden att formulera endast väsentliga krav i föreskrifter, överlåter till standardiseringen att utarbeta förslag till detaljlösningar i anslutning till produktdirektiven. Detta resulterar i s k mandaterad "harmonized" europeisk standard som kompletterar föreskrifterna.
- LOU, Lagen om offentlig upphandling, bygger på och överför sakinnehållet i EGs upphandlingsdirektiv till svensk rätt. I LOU föreskrivs användning av standard när upphandlingen överstiger bestämda tröskelvärden.
Sådan standard skall vara välkänd, ofta använd och utarbetad av en opartisk organisation. I första hand är europeisk standard (EN, HD, ETS) och till svensk (nationell) nivå överförd global standard (ISO, IEC) aktuella, men också andra nationella t ex svenska och andra vedertagna standarder kan vara aktuella.
Tröskelvärdena revideras vartannnat år. Nuvarande svenska värden är angivna i SFS 1993:1492:
Varor:
- försörjningssektorerna 400 000 ECU
(ej tele) ca 3 000 000 SEK
- telesektorn 600 000 ECU
ca 4 500 000 SEK
- övriga 200 000 ECU
ca 1 500 000 SEK
Byggentreprenader 5 000 000 ECU
ca 37 500 000 SEK
Tjänster 200 000 ECU
ca 1 500 000 SEK
Även om reglerna för offentlig upphandling över tröskelvärdena anger att förfrågningsunderlaget skall innehålla hänvisning till standard kan undantag accepteras. Undantag kan göras t ex när ett projekt är av speciellt innovativ, nyskapande natur och gällande standarder inte är tillfyllest i sammanhanget. När ett medvetet undantag görs skall detta motiveras!
- I GATT-avtalet, enligt nu gällande upphandlingskod, görs en allmän hänvisning till användning av standard. I Artikel IV Tekniska specifikationer (i Sverige överfört till SFS 1988:101) står bl a följande:
2. Varje teknisk specifikation som föreskrivits av upphandlande myndighet skall då så är lämpligt:
(a) uttryckas i prestanda hellre än utformning; och
(b) baseras på internationella standarder (läs: främst ISO, IEC), nationella tekniska föreskrifter eller erkända nationella standarder (läs: SS i Sverige).
- I kontrakt av olika slag hänvisas ofta till standard.
- I samband med marknadsföring kan informationen till köparen innehålla hänvisning till standard.
ILLUSTRATION - MÅTTSAMORDNING - exempel på standardisering
NATIONELL STANDARD. Standardbeteckningar och standardiseringsorganisationer som är medlemmar i ISO resp IEC, varav 18 samtidigt är medlemmar i CEN resp CENELEC. Vanligt använda förkortningar. (Läge våren 1994)
Allmänt använda förkortningar för organisationer är i vissa fall engelska översättningar och i andra fall respektive lands officiella språk.
Global nivå: Medlemmar i ISO (ansvarar för ett flertal teknikområden), är f n totalt 100 varav 76 fullvärdiga medlemmar,"member bodies", och ett antal "corresponding members". ISO består av en organisation för standardisering från varje land som är intresserat att delta i arbetet. Organisationens egen standard benämns "nationell standard".
Medlemmar i IEC (ansvarar för elteknik, elektronik), f n 48 stycken, utgörs av motsvarande nationalkommittéer för standardisering inom elområdet. I vissa länder är kommittén en tämligen självständig organisation medan den i andra länder är mer eller mindre integrerad i den nationella standardiseringsorganisationen.
Europeisk nivå: 18 västeuropeiska medlemmar i ISO/IEC, markerade med fet stil, är samtidigt medlemmar i CEN och CENELEC.
Standard- Land Medlemsorganisation beteckning ISO-medlem/ IEC-medlem Prefix
ANSI USA ANSI/ ANSI
AS Australien SAA/ SAA
BDS Bulgarien BDS/ BDS
BS Storbritannien BSI/ BSI-BEC
BSTI Bangladesh BSTI/ --
CAN Kanada SCC/SCC
CAS Zimbabwe SAZ/ --
CDU Chile INN/ --
CSN Tjeckien COSMT/ COSMT
CYS Cypern CYS/ --
DIN Tyskland DIN/ DKE
DS Danmark DS/ DS
DSTU Ukraina DSTU/ DSTU
ELOT Grekland ELOT/ ELOT
ES Egypten EOS/ EOS
ES Etiopien ESA/ --
GB Kina CSBTS/ CSBTS
GOST Ryssland GOST R/ GOST R
GS Ghana GSB/ --
HRN Kroatien DZNM/ DZNM
ICONTEC Colombia ICONTEC/ --
IOS Irak COSQC/ --
IRAM Argentina IRAM/ --
IS Indien BIS/ BIS
IS Irland NSAI/ ETCI
ISI Island STRI/ STRI
ISIRI Iran ISIRI/ --
JIS Japan JISC/ JISC
JS Jamaica JBS/ --
JUS Jugoslavien SZS/ SZS
KPS Korea DPR CSK/ CSK
KS Kenya KEBS/ --
KS Korea Rep KBS/ KBS
LSS Libyen LNCSM/ --
MS Malaysia SIRIM/ SIRIM
MSZ Ungern MSZH/ MSZH
NA Algeriet INAPI/ --
NB Brasilien ABNT/ CBE
NBN Belgien IBN/ CEB
NC Kuba NC/ --
NEN Nederländerna NNI/ NEC
NF Frankrike AFNOR/ UTE
NM Marocko SNIMA/ --
NOM Mexico DGN/ --
NORVEN Venezuela COVENIN/ --
NP Portugal IPQ/ IPQ
NS Norge NSF/ NEK
NT Tunisien INNORPI/ --
NZS Nya Zeeland SNZ/ SNZ
PN Polen PKNMiJ/ PKNMiJ
PNS Filippinerna BPS/ --
PS Pakistan PSI/ EDC
SABS Sydafrika SABS/ SABS
SAS Saudi-Arabien SASO/ --
SFS Finland SFS/ SESKO
SI Israel SII/ SII
SLS Slovenien SMIS/ SEC
SLS Sri Lanka SLSI/ --
SNI Indonesien DSN/ DSN
SNV Schweiz SNV/ CES
SS Singapore SISIR/ SISIR
SS Sverige SIS/ SEK
SSS Syrien SASMO/ --
STAS Rumänien IRS/ IRS
STASH Albanien DSCA/ --
STN Slovakien UNMS/ SEV
TCVN Vietnam TCVN/ --
TIS Thailand TISI/ TISI
TS Turkiet TSE/ TSE
TTS Trinidad/Tobago TTBS/ --
TZS Tanzania TBS/ --
UNE Spanien AENOR/ AENOR
UNI Italien UNI/ CEI
UNIT Uruguay UNIT/ --
UST Mongoliet MISM/ --
ÖNORM Österrike ON/ ÖEK-ÖVE
-- Luxemburg --/ SEE (ITM/SEE)
-- Vitryssland --/ BELSTANDART
INFORMATIONSKÄLLOR. Handlingsplan för sökning och identifiering av standarder
Den som söker standarder har stor hjälp av att vara väl insatt i aktuellt teknikområde och känna till, för teknikområdet, aktuella lagar och föreskrifter som tillämpas. I och med EES-avtalet gäller samma obligatoriska "väsentliga" krav på säkerhet, hälsa och miljö i Sverige som i alla övriga västeuropeiska länder. Uppmärksamma att "icke-harmoniserade" krav skiljer, nu liksom förut, mellan länderna! I många fall återfinns dessa krav i standarder.
Kommentarer / Informationskällor
- Publicerad information om offentliga standarder, viss global och flertalet europeisk, som tillämpas i Västeuropa finns samlat i "svenskt katalogmaterial", dvs Katalog över Svensk Standard och nyhetsbrevet Nya svenska standarder.
- Information om svenska handläggare av standardiseringsprojekt återfinns i SIS Standardkalendern.
- Alla officiella standarder och kataloger kan beställas hos SIS tel 08 - 613 53 50
1 Vilken typ av gällande standard? Vilka, för projektet tillämpbara standarder, finns framtagna?
- global se ISO-, IEC-kataloger
- europeisk se svenskt katalogmaterial
- (nationell) svensk se svenskt katalogmaterial: Katalog över Svensk Standard och nyhetsbrevet
- annan nationell se katalog utgiven av respektive lands nationella standardiseringsorganisation, t ex DIN för tysk standard, ANSI för USA-standard
- annan, t ex branschstandard se separata kataloger eller kontakta berörd organisation, t ex IEEE i USA
- koncern- eller företagsstandard Kontakta aktuellt företag
2 Var noga med att identifiera senaste utgåva av varje standard som bedöms aktuell att använda
3 Lämplig för avsett ändamål? Om, vid en närmare granskning, innehållet i tillgängliga standarder bedöms vara "mindre eller icke tilllämpligt" bör naturligtvis annan, t ex egen, lösning väljas
4 Hänvisningar i standarder? Analysera tillämpligheten och följ upp senaste utgåva i aktuell katalog
5 Europeisk standard? I princip gäller att europeisk standard fastställd 1986 eller senare överförs till nationell nivå i samtliga västeuropeiska länder dvs = svensk standard SS
- implementerad i Sverige? se svenskt katalogmaterial. Om inte överförd till svensk standard, undersök varför
- förekommer avvikelser? Eventuella avvikelser från godkänt innehåll redovisas i bilaga i berörd standard. Avvikelser måste beaktas! Information om avvikelser finns inte översiktligt samlad utan varje aktuell standard måste studeras i samband med användningen
- är standarden "harmonized"? Den produkt som uppfyller kraven i EG-mandaterad "harmonized" europeisk standard uppfyller obligatoriska krav i föreskrifter och får därmed en särställning som i de flesta fall ger rätt till CE-märkning av produkter
6 Global standard? Frivillig, men rekommenderad, överföring till europeisk eller nationell nivå gäller
- implementerad i Sverige? se svenskt katalogmaterial. Även om aktuell standard inte överförts till svensk standard kan de globala, ISO- och IEC-standarderna användas i flera sammanhang
- annan implementering se respektive katalog
7 Standardiseringsarbete på gång? Indragning samt revidering av gällande standarder eller utarbetande av nya standarder sker kontinuerligt. Standarddokument är en "färskvara"
- se specialkataloger
- se SIS Standardkalender och kontakta aktuell svensk organisation/handläggare
Inled den kontakten med att efterfråga vilka tjänster aktuell organisation erbjuder
Huvudsakliga informationskällor
Prisuppgifter och kompletterande information ges av SIS Försäljningsavdelning tel 08 - 613 53 50
Gällande standarder Kataloger (bibliografiska referenser) med uppdateringar m m
Svensk standard SS Publicerad katalog med uppdateringar; CD;
- Katalog över Svensk Standard Katalog, 1/år. Uppdateras genom nyhetsbrevet "Nya svenska standarder", 10/år
- SIS CD Samma innehåll som den publicerade katalogen, inkl uppdateringar, 2/år
- ABO 90 Abonnemang på svensk standard. Totalt ca 200 teknikområden
- Handböcker, förteckningar o dyl Standarder samlade inom bestämda teknikområden, t ex
- SMS, Handbok 525 Form- och lägetoleranser
- BST, Byggstandarder
Kataloger för bestämda teknikområden, t ex
- SEK, Handbok 403, Internationell och svensk standard på elområdet
- ITS, IT-Guiden + nyhetsbrev, Katalog över standard på IT-området
- MNC, ENinfo, metalliska material, keramer och polymerer
- SIS-HSS, Svensk och internationell standard för hälso- och sjukvård
Europeisk standard Implementerad europeisk standard är redovisad i svenskt katalogmaterial
EN, HD, ENV, ETS och I-ETS; Separata publicerade kataloger och uppdateringar; CD
- CEN Catalogue Katalog över EN, HD och ENV för diverse teknikområden (utom el och tele)
- CEN List of draft standards Katalog över förslag till europeisk standard utarbetad inom CEN
- CENELEC Catalogue Katalog med supplement över EN, HD och ENV inom områdena elteknik/elektronik
- CENELEC Report on current activities Katalog över förslag till europeisk standard utarbetad inom CENELEC
- ETSI; Ref documents catalogue Katalog över ETS och I-ETS inom området telekommunikation
- CEN/CENELEC/ETSI Bulletin Nyhetsbrev, 12/år. Bl a uppdatering av de publicerade separata katalogerna
- CD PERINORM 12/år. Innehåller bl a samtliga europeiska standarder
Global standard Implementerad global standard är redovisad i svenskt katalogmaterial
ISO och IEC Separat publicerade kataloger och uppdateringar; CD
- ISO Catalogue Katalog med supplement över ISO för diverse teknikområden (ICS-klassificerat)
- ISO Technical Programme Katalog över revideringar och förslag till nya standarder
- ISO Bulletin Tidskrift med information om bl a nya och förslag till nya ISO-standarder
- ISO Handböcker ISO-standarder samlade inom bestämda teknikområden
- IEC Catalogue Katalog med supplement över IEC för teknikområdena elteknik och elektronik
- IEC Yearbook Katalog över revideringar och förslag till nya IEC-standarder
- IEC Bulletin Tidskrift med allmän information om standardiseringsverksamheten inom IEC
- CD PERINORM 12/år. Innehåller bl a samtliga ISO- och IEC-standarder
Pågående standardiseringsprojekt mm (ett urval andra informationskällor än ovan nämnda)
Svensk standardisering Administreras av nio s k standardiseringsorgan med SIS som centralorgan Samtliga organisationer ger ut årsrapporter/verksamhetsberättelser, se ovan
- Standardkalendern Samlad presentation av svenskt standardiseringsarbete inkl svenska tekniska kommittéer och kontaktpersoner samt globala och europeiska tekniska kommittéer
- "Nyhetsbrev" SIS Månadens Standard, BST NYTT, MNC-Nytt, IKH Info, SEK-aktuellt, SMS-nytt,
Nyhetsbrev Europa Standardisering, Nyhetsbrev "Miljömärkning", Nytt om 9000
Europeisk standardisering CEN, CENELEC och ETSI ger ut årsrapporter/verksamhetsberättelser
- CEN TC-lista Av SIS uppgjord lista med tekniska kommittéer och resp svenska handläggare
- CEN News Nyhetsbrev av allmän karaktär
- CEN Standards for access to the European Market, 1993 Rapport innehållande en samlad information om uppbygnad, verksamhet och resultat av standardiseringsarbetet inom CEN
Global standardisering ISO och IEC ger ut bl a Annual Report med information om verksamheterna
DATABASER och CD som informationskälla
Ett stort antal referensdatabaser har vuxit fram under de senaste tjugo åren. Fulltextbaserna är nästa steg under utveckling men tillgången är ännu begränsad. Nästan varje publicerd katalog över nationell standard är inlagd på datamedier men alla är inte allmänt tillgängliga.
I ett flertal fall erbjuds motsvarande information på CD. Detta gäller t ex katalogen över svensk standard som är sökbar genom SIS CD. Nedan listas ett urval välkända databaser och CD. Listan kan göras mycket längre!
Databas Producent On-line / CD
ACEL Standards Index ACEL Information Pty Ltd. X X
Accredited Laboratoires Standards Council of Canada X
ARCHI AXIROM X
ASME on SPECMASTER ASME X X
ASTM on SPECMASTER ASTM X X
BATIC Inst. Tech. du Batiment/CATED X X
BSI STANDARDLINE British Standard Institution X X
BYGGELOV Byggecentrum X
CANSTAN Standards Council of Canada X
CAPS Computer Aided Prod. Select. X X
DIALOG on Disc/Cons.Rep. DIALOG X
DITR DIN X
DOD Standardization Serv. Information Handl.Services X X
EBISS Stand.Internat.Consulting X
ENFLEX INFO ERM X
EUROFILE on CD-ROM Tech. Indexes Ltd. X
FED-STAN Standards Council of Canada X
GATT-basen Dansk Standardiseringsraad X
IHS Intern.Stand.and Spec.DIALOG X X
ISTA DIN X
J-Finder Soc. Automotive Engineers SAE X X
KCL:METHOD Keskuslaboratorio Oy X
KIKAKU NET Japanese Standards Ass. X
MOVE Soc. Automotive Engineers SAE X
MOVE PLUS Soc. Automotive Engineers SAE X
Multimedia Week Multimedia Week, Potomac X
NGWIC Industry Standards Nat.Ground Water Inf.C. U.S. X
NORIANE AFNOR X
NORM BELINDIS X X
NORMADRID EPIMSA X
NORMATERM AFNOR X
NORMES ET REPERTOIRES CCINFOLINE X
NORMIMAGE AFNOR X X
OENO DIN X
PERINORM DIN Software X
REGLER Byggdok X
SAE on SPECMASTER Soc. Automotive Engineers SAE X
SAE Standards Search Soc. Automitive Engineers SAE X
SFS Finnish Standards Association X
SIS SIS X
SPECMASTER National Standards Ass. U.S. X X
SPRINT Det Norske Veritas X
STANDARDS AND DIRECTORIES CCINFOLINE X
STANDARDS AND SPECIFICATIONS Nat. Standards Ass.U.S. X
STANDARDS INFODISK ILI X X
TECHNICAL STANDARDS DIN X
TERMDOK TNC, RTT, TSK, AFNOR etc X X
UNIBASE 1 UNI Ente X
US Military EMC Specifications US Government X
VDE VDE Verlag X
WORLDWIDE STANDARDS SERVICE Inform.Handl.Services X
FÖRKORTNINGAR som förekommer i texten
(Se också under rubriken Databaser och CD)
De flesta förkortninarna nedan är hämtade ur uppställningen under rubriken "Nationell standard".
Information om dessa förkortningr ger uppgift om land och
- nationella standarddokumentets prefix
- standardiseringsorganisation
- elektroteknisk nationalkommitté
- medlemsskap i globala (ISO, IEC) och europeiska (CEN, CENELEC, ETSI) standardiseringsorganistioner.
Förkortning -- Förklaringar
ABNT -- Brasilien: Nationell standardiseringsorganisation. ISO-medlem
ABO -- Abonnemangssystem för svensk standard, SS, inkl implementerad standard
AENOR -- Spanien: Nationell standardiseringsorganisation och nationalkommitté.ISO/IEC- och CEN/CENELEC-medlem
AFNOR -- Frankrike: Nationell standardiseringsorganisation. ISO- och CEN-medlem
ANSI -- USA: Nationell standard, standardiseringsorganisation och nationalkommitté. ISO/IEC-medlem
AS -- Australien: Nationell standard
BDS -- Bulgarien: Nationell standard standardiseringsorgansiation och nationalkommitté.ISO/IEC-medlem
BEC -- Storbritannien: Nationalkommitté. IEC- och CENELEC-medlem
BELSTANDART -- Vitryssland: Nationalkommitté. IEC-medlem
BIS -- Indien: Nationell standardiseringsorganisation och nationalkommitté. ISO/IEC-medlem
BPS -- Filippinerna: Nationell standardiseringsorganisation. ISO-medlem
BS -- Storbritannien: Nationell standard
BSI -- Storbritannien: Nationell standardiseringsorganisation. ISO- och CEN-medlem
BST -- Byggstandardiseringen. Svenskt standardiseringsorgan (SO). Ansvarar för bygg- och anläggningsteknik
BSTI -- Bangladesh: Nationell standard och standardiseringsorganisation. ISO-medlem
CAN -- Kanada: Nationell standard
CAS -- Zimbabwe: Nationell standard
CBE -- Brasilien: Nationalkommitté. IEC-medlem
CD -- Compact Disc
CDU -- Chile: Nationell standard
CE -- Communauté Européen (EG på franska speåket), obligatorisk märkning av vissa produkter
CEB -- Belgien: Nationalkommitté. IEC- och CENELEC-medlem
CEI -- Italien: Nationalkommitté. IEC- och CENELEC-medlem
CEN -- Comité Européen de Normalisation. Europeisk standardiseringsorganisation. Ansvarar för i princip alla teknikområden utom elteknik, elektronik och telekommunikationer (samma som ISO)
CENELEC -- Comité Européen de Normalisation Electrotechnique. Europeisk standardiseringsorganisation. Ansvarar för elteknik och elektronik (samma som IEC)
CES -- Schweiz: Nationalkommitté. IEC- och CENELEC-medlem
COSMT -- Tjeckien: Nationell standardiseringsorganisation och nationalkommitté. ISO/IEC-medlem
COSQC -- Irak: Nationell standardiseringsorganisation. ISO-medlem
COVENIN -- Venezuela: Nationell standardiseringsorganisation. ISO-medlem
CSBTS -- Kina: Nationell standardiseringsorganisation och nationalkommitté. ISO/IEC-medlem
CSK -- Korea DPR: Nationell standardiseringsorganisation och nationalkommitté. ISO/IEC-medlem
CSN -- Tjeckien: Nationell standard
CYS -- Cypern: Nationell standard och standardiseringsorganisation. ISO-medlem
DGN -- Mexico: Nationell standardiseringsorganisation. ISO-medlem
DIN -- Tyskland: Nationell standard och standardiseringsorganisation. ISO- och CEN-medlem
DKE -- Tyskland: Nationalkommitté. IEC- och CENELEC-medlem
DS -- Danmark: Nationell standard och standardiseringsorganisation. ISO- och CEN-medlem
DSCA -- Albanien: Nationell standardiseringsorganisation. ISO-medlem
DSN -- Indonesien: Nationell standardiseringsorganisation och nationalkommitté. ISO/IEC-medlem
DSTU -- Ukraina: Nationell standard, standardiseringsorganisation och nationalkommitté. ISO/IEC-medlem
DZNM -- Kroatien; Nationell standardardiseringsorganisation och nationalkommitté. ISO/IEC-medlem
ECU -- European Currency Unit, gemensam europeisk valuta
EDC -- Pakistan: Nationalkommitté. IEC-medlem
EES -- Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet
EG -- Europeiska Gemenskaperna
ELOT -- Grekland: Nationell standard, standardiseringsorganisation och nationalkommitté. ISO/IEC- och CEN/CENELEC-medlem
EN -- Europastandard (skall implementeras)
ENV -- Europeisk förstandard (frivillig implementering)
EOS -- Egypten: Nationell standardiseringsorganisation och nationalkommitté. ISO/IEC-medlem
ES -- Etiopien: Nationell standard
ES -- Egypten: Nationell standard
ESA -- Etiopien: Nationell standardiseringsorganisation. ISO-medlem
ETCI -- Irland: Nationalkommitté. IEC- och CENELEC-medlem
ETS -- Europeisk telekommunikationsstandard (skall implementeras)
ETSI -- European Telecommunications Standards Institute. Europeisk standardiseringsorganisation. Ansvarar för området telekommunikationer
EU -- Europeiska Unionen
GATT -- General Agreement on Tariffs and Trade
GB -- Kina: Nationell standard
GOST -- Ryssland: Nationell standard
GOST R -- Ryssland: Nationell standardiseringsorganisation och nationalkommitté. ISO/IEC-medlem
GS -- Ghana: Nationell standard
GSB -- Ghana: Nationell standardiseringsorganisation. ISO-medlem
HD -- Harmoniseringsdokument (skall implementeras)
HRN -- Kroatien: Nationell standard
I-ETS -- Europeisk förstandard (telekommunikationer) (frivillig implementering)
IBN -- Belgien: Nationell standardiseringsorganisation. ISO-medlem
ICONTEC -- Colombia: Nationell standard och standardiseringsorganisation. ISO-medlem
ICS -- International Classification for Standards, klassifikationssystem för standarddokument
IEEE -- USA: Institute of Electrical and Electronics Engineers, branschintresseförening
IEC -- International Electrotechnical Commission. Global standardiseringsorganisation. Ansvarar för elteknik och elektronik. Global standard (frivillig implementering)
IKH -- Kran- och Hisstandardiseringen. Svenskt standardiseringsorgan (SO). Ansvarar för hissar, kranar och andra slag av lyftanordningar
INAPI -- Algeriet: Nationell standardiseringsorganisation. ISO-medlem
INN -- Chile: Nationell standardiseringsorganisation. ISO-medlem
INNORPI -- Tunisien: Nationell standardiseringsorganisation. ISO-medlem
IOS -- Irak: Nationell standard
IPQ -- Portugal: Nationell standardiseringsorganisation och nationalkommitté. ISO/IEC- och CEN/CENELEC-medlem
IRAM -- Argentina: Nationell standard och standardiseringsorganisation. ISO-medlem
IRS -- Rumänien: Nationell standardiseringsorganisation och nationalkommitté. ISO/IEC-medlem
IS -- Indien: Nationell standard
IS -- Irland: Nationell standard
ISI -- Island: Nationell standard
ISIRI -- Iran: Nationell standard och standardiseringsorganisation. ISO-medlem
ISO -- International Organization for Standardization. Ansvarar för i princip alla teknikområden utom elteknik, elektronik och telekommunikationer. Global standardiseringsorganisation. Global standard (frivillig implementering).
ITM -- Luxemburg: CEN-medlem
ITS -- Informationstekniska standardiseringen. Svenskt standardiseringsorgan (SO). ETSI-medlem. Ansvarar för datorteknik och telekommunikationer i alla dess tillämpningar
ITU -- International Telecommunication Union
JBS -- Jamaika: Nationell standardiseringsorganisation. ISO-medlem
JIS -- Japan: Nationell standard
JISC -- Japan: Nationell standardiseringsorganisation och nationalkommitté. ISO/IEC-medlem
JS -- Jamaika: Nationell standard
JUS -- Jugoslavien: Nationell standard
KBS -- Korea Rep: Nationell standardiseringsorganisation och nationalkommitté. ISO/IEC-medlem
KEBS -- Kenya: Nationell standardiseringsorganisation. ISO-medlem
KPS -- Korea DPR: Nationell standard
KS -- Korea Rep: Nationell standard
KS -- Kenya: Nationell standard
LNCSM -- Libyen: Nationell standardiseringsorgansiation. ISO-medlem
LOU -- Lagen (1993:1468) om Offentlig Upphandling
LSS -- Libyen: Nationell standard
MISM -- Mongoliet: Nationell standardiseringsorganisation. ISO-medlem
MNC -- Materialnormcentralen. Svenskt standardiseringsorgan (SO). Ansvarar för konstruktionsmaterial: främst metaller, keramer och polymera material (past, gummi och keramer)
MS -- Malaysia: Nationell standard
MSZ -- Ungern: Nationell standard
MSZH -- Ungern: Nationell standardiseringsorganisation och nationalkommitté. ISO/IEC- och ETSI-medlem
NA -- Algeriet: Nationell standard
NB -- Brasilien: Nationell standard
NBN -- Belgien: Nationell standard
NC -- Kuba: Nationell standard och standardiseringsorganisation. ISO-medlem
NEC -- Nederländerna: Nationalkommitté. IEC- och CENELEC-medlem
NEK -- Norge: Nationalkommitté. IEC- och CENELEC-medlem
NEN -- Nederländerna: Nationell standard
NF -- Frankrike: Nationell standard
NM -- Marocko: Nationell standard
NNI -- Nederländerna: Nationell standardiseringsorganisation. ISO- och CEN-medlem
NOM -- Mexico: Nationell standard
NORVEN -- Venezuela: Nationell standard
NP -- Portugal: Nationell standard
NS -- Norge: Nationell standard
NSAI -- Irland: Nationell standardiseringsorganisation. ISO-, CEN- och ETSI-medlem
NSF -- Norge: Nationell standardiseringsorganisation. ISO- och CEN-medlem
NT -- Tunisien: Nationell standard
NZS -- Nya Zeeland: Nationell standard
OJ -- Official Journal of the European Comminities, EGs officiella tidning
ON -- Österrike: Nationell standardiseringsorganisation. ISO- och CEN-medlem
PKNMiJ -- Polen: Nationell standardiseringsorganisation och nationalkommitté. ISO/IEC-medlem
PN -- Polen: Nationell standard
PNS -- Filippinerna: Nationell standard
PS -- Pakistan: Nationell standard
PSI -- Pakistan: Nationell standardiseringsorganisation. ISO-medlem
SAA -- Australien: Nationell standardiseringsorganisation och nationalkommitté
SABS -- Sydafrika: Nationell standard, standardiseringsorganisation och nationalkommitté. ISO/IEC-medlem
SAS -- Saudi-Arabien: Nationell standard
SASMO -- Syrien: Nationell standardiseringsorganisation. ISO-medlem
SASO -- Saudi-Arabien: Nationell standardiseringsorganisation. ISO-medlem
SAZ -- Zimbabwe: Nationell standardiseringsorganisation. ISO-medlem
SCC -- Kanada: Nationell standardiseringsorganisation och nationalkommitté. ISO/IEC-medlem
SEC -- Slovenien: Nationalkommitté. IEC-medlem
SEE -- Luxemburg: Nationalkommitté. IEC- och CENELEC-medlem
SEK -- Svenska kronor
SEK -- Svenska Elektriska Kommissionen. Svenskt standardiseringsorgan (SO) och nationalkommitté. IEC- och CENELEC-medlem. Ansvarar för elområdet från produktion till konsumtion av elenergi, elkraftteknik och komponenter för teleteknik och informationsteknik
SESKO -- Finland: Nationalkommitté. IEC- och CENELEC-medlem
SEV -- Slovakien: Nationalkommitté. IEC-medlem
SFS -- Svensk författningssamling
SFS -- Finland: Nationell standard, standardiseringsorganisation. ISO- och CEN-medlem
SI -- Israel: Nationell standard
SII -- Israel: Nationell standardiseringsorganisation och nationalkommitté. ISO/IEC-medlem
SIRIM -- Malaysia: Nationell standardiseringsorganisation och nationalkommitté. ISO/IEC-medlem
SIS -- Standardiseringen i Sverige. Centralorgan för svensk standardisering. ISO- och CEN-medlem.
SIS CD -- Katalog över svensk standard på CD
SIS-HSS -- Hälso- och sjukvårdsstandardiseringen. Svenskt standardiseringsorgan (SO). Ansvarar för hälso- och sjukvårdsteknik, handikapp och tandvård
SIS-STG -- Allmänna Standardiseringsgruppen. Svenskt standardiseringsorgan (SO). Ansvarar för allmänt övergripande och tvärtekniska frågor, t ex miljö samt tekniska områden som faller utanför övriga svenska standardiseringsorgans (SO) verksamhetsområden
SISIR -- Singapore: Nationell standardiseringsorganisation och nationalkommitté. ISO/IEC-medlem
SLS -- Slovenien: Nationell standard
SLS -- Sri Lanka: Nationell standard
SLSI -- Sri Lanka: Nationell standardiseringsorganisation. ISO-medlem
SMIS -- Slovenien: Nationell standardiseringsorganisation. ISO-medlem
SMS -- Sveriges Mekanstandardisering. Svenskt standardiseringsorgan (SO). Ansvarar för tekniska frågor över hela verkstadsindustrins område
SNI -- Indonesien: Nationell standard
SNIMA -- Marocko: Nationell standardiseringsorganisation. ISO-medlem
SNV -- Schweiz: Nationell standard och standardiseringsorganisation. ISO- och CEN-medlem
SNZ -- Nya Zeeland: Nationell standardiseringsorganisation och nationalkommitté. ISO/IEC-medlem
SO -- Nio svenska standardiseringsorgan andra än SIS. Tidigare kallat "fackorgan".
SS -- Singapore: Nationell standard
SS -- Sverige: Nationell standard (svensk standard)
SS-EN (ENV) -- Svensk standard: Implementerad europeisk standard
SS-EN-ISO -- Svensk standard: Implementerad global/europeisk standard
SS-ETS (I-ETS) -- Svensk standard: Implementerad europeisk telekom-standard
SS-ISO (-IEC) -- Svensk standard: Implementerad global standard
SSS -- Syrien: Nationell standard
STAS -- Rumänien: Nationell standard
STASH -- Albanien: Nationell standard
STN -- Slovakien: Nationell standard
STRI -- Island: Nationell standardiseringsorganisation och nationalkommitté. ISO/IEC- och CEN/CENELEC-medlem
SZS -- Jugoslavien: Nationell standardiseringsorganistaion och nationalkommitté. ISO/IEC-medlem
TBS -- Tanzania: Nationell standardiseringsorganisation. ISO-medlem
TCVN -- Vietnam: Nationell standard och standardiseringsorganisation. ISO-medlem
TIS -- Thailand: Nationell standard
TISI -- Thailand: Nationell standardiseringsorganisation och nationalkommitté. ISO/IEC-medlem
TKS -- Tryckkärlsstandardiseringen. Svenskt standardiseringsorgan (SO). Ansvarar för tryckbärande anordningar främst tryckkärl, rörledningar och cisterner
TS -- Turkiet: Nationell standard
TSE -- Turkiet: Nationell standardiseringsorganisation och nationalkommitté. ISO/IEC-medlem
TTBS -- Trinidad/Tobago: Nationell standardiseringsorganisation. ISO-medlem
TTS -- Trinidad/Tobago: Nationell standard
TZS -- Tanzania: Nationell standard
UNE -- Spanien: Nationell standard
UNI -- Italien: Nationall standard och standardiseringsorganisation. ISO- och CEN-medlem
UNIT -- Uruguay: Nationell standard och standardiseringsorganisation. ISO-medlem
UNMS -- Slovakien: Nationell standardiseringsorganisation. ISO-medlem
UST -- Mongoliet: Nationell standard
UTE -- Frankrike: Nationalkommitté. IEC- och CENELEC-medlem
UZGOST -- Uzbekistan: Nationell standardiseringsorganisation. ISO-medlem
ÖEK-ÖVE -- Österrike: Nationalkommitté. IEC- och CENELEC-medlem
ÖNORM -- Österrike: Nationell standard